Ett tyskt projekt som ska återintroducera tjäder i Brandenburg involverar även Sverige.

Det är nämligen tjädrar från Västerbotten som fångas in och exporteras till Tyskland.

Totalt 30 fåglar får fångas i år för att sedan få ett nytt hem utanför Berlin.

– Det är ett mycket ambitiöst projekt som de tyska projektledarna har skött mycket bra. Det avrapporteras och följs upp på ett mycket bra sätt. De har nu lyckats få till en god reproduktion i de områden där tjädern har återintroducerats. Det har varit lyckosamt, säger Torleif Eriksson, småviltsansvarig på Länsstyrelsen i Västerbotten

Orolig

Länsstyrelsen har bestämt antalet tjädrar som får fångas utifrån predatortryck och jaktuttag. Under våren har 22 fåglar fångats in och fraktats till Brandenburg.

Men det finns många boende och jägare, ovan som nedan odlingsgränsen, som ifrågasätter detta arbete.

En av dessa är Kicki Ahlenius, som är en mångårig jägare. 

– Jag förstår inte varför de håller på att håva på samma sträcka hela tiden. Vår väldigt lokala stam blir totalt utarmad och vi kan redan nu se att det har tagit hårt på den. Det känns som att allt är släppt vind för våg, säger hon.

Drog igång 2012

Håvningen ovanför odlingsgränsen påbörjades som ett pilotprojekt i Västerbotten och sker nu med tillstånd från Naturvårdsverket. 

– Det började redan 2012 och vi frågade länsstyrelsen varför samma sträcka har använts hela tiden och de svarade ganska nonchalant att det får vi kolla med tyskarna. Jag har sparat mejlet så det är inget som jag hittar på, säger Kicki Ahlenius.

Hon och hennes vänner frågar sig också varför det inte finns några kontrollanter med under håvningen, trots att det ska vara så enligt regelverket som de har tagit del av.

– Jag har träffat på tyskar i skogen och frågat efter beslutet som de måste ha med sig under sitt arbete, men de har bara uppvisat ett papper som beskriver projektet. Det är mycket märkligt, säger Kicki.

Svenska tjädrar ska flyttas till Polen

Verkar hemligt

När hon frågade varför de fångade tjädrar efter samma vägar hela tiden så sa de att länsstyrelsen hade hänvisat dem dit. Tvärtemot vad länsstyrelsen svarade Kicki i sitt mejl.

– Ju mer vi gräver i det här isberget så kommer det bara upp mer skumma saker. Allt verkar så hemligt och besluten verkar gömmas undan så att ingen får chans att granska eller överklaga dem, säger Kicki Ahlenius som är oroad över att jakt på skogshöns snart är ett minne blott om denna verksamhet fortsätter i samma område år efter år.

”Känner inte igen sig”

Länsstyrelsen säger till Svensk Jakt att det är de som har anvisat områdena för håvning ovanför odlingsgränsen och känner inte igen sig i kritiken om att det döljs.

– På statens marken ovanför odlingsgränsen är det vi som har beslutat vilka marker som är aktuella och det är tre delområden som används. Dessa områden har nyttjats under hela projektet och de som varit här har skött det mycket bra. Om de ska ha kontrollanter med sig kan Naturvårdsverket svara på, säger Torleif Eriksson och fortsätter:

– Vi har informerat om denna verksamhet i lokal press så vi försöker inte dölja något.     

”Inte bekymrade”

Länsstyrelsen ser inte heller något fog för kritiken om att stammen kan utarmas och menar att det inte är någon fara för populationsutvecklingen på grund av håvningen.

– Det är ett begränsat uttag som görs och vår bedömning är att det inte påverkar populationsutvecklingen i de områden där det håvas. Det jaktliga uttaget är mycket större, med ett årligt uttag på mellan 500–1.000 tjädrar per år. Hade vi varit oroliga för att stammen var på väg ned så hade vi funderat över att införa jaktbegränsningar, men vi är inte bekymrade över varken jakten eller håvningen, säger Torleif Eriksson.

Ingen framtid

Kicki Ahlenius är dock inte lika övertygad om att den lokala tjäderstammen kommer att fixa detta.

– Jag är rädd för att jakt på skogshöns kommer att drabbas hårt och det är efterkommande generationer som drabbas. Snart är det ingen som har en trädskällare här, säger Kicki Ahlenius.

Marcus Nyberg