Svensk Jakt har i en rad artiklar granskat fjolårets skyddsjakter på björn, främst i Norrbotten. En granskning där det bland annat framkom att länsstyrelsens handläggare blivit utsatt för påtryckningar från en sameby.
Svensk Jakt kom även över en rapport som en sameby tagit fram och delgett länsstyrelsen. Rapporten beskriver renskötseln och rovdjurssituationen i samebyn på en övergripande nivå.

Känslig rapport?

Rapporten var tydligen känslig för länsstyrelsen. När rovdjurshandläggare Anna Danell fick vetskap om att vi fått kännedom om innehållet i rapporten ville hon veta hur vi fått information om innehållet.
Vi ställde också en direkt fråga till Anna Danell om länsstyrelsen kommer efterforska tidningens källor.
– Ja, det kommer vi att göra. Det är sekretessbelagt och inget som skulle ut, sade Anna Danell.
Men länsrådet Johan Antti tar starkt avstånd från handläggarens försök att få veta hur vi fått del av innehållet.
– Det är inte acceptabelt. Vi får inte efterforska källor. Vi har yttrande- och meddelarfrihet och efterforskningsförbud. Vi har pratat om det här. Det ska inte ske. Vi kommer att lyfta fram det mer och poängtera det i våra förvaltningsutbildningar, säger Johan Antti.

Inget strikt krav

Han kommenterar även de skyddsjaktsansökningar som beviljats 2017 där det varken funnits jaktspår på ren, kadaver eller att någon naturbevakare varit på plats.

Björnen tar renkalv på våren och kan orsaka stor skada och förluster för renskötarna. Foto: Kenneth Johansson

– Det finns inget strikt krav att du ska hitta skadade renar. Det kan finnas situationer där det finns risk för allvarlig skada. Det är ingen låt-gå-princip. Det här är en av de intensivaste perioderna för våra handläggare med mängder av telefonsamtal, även kvällar och helger. Samtidigt visar vår granskning att uppgifter som lämnats till länsstyrelsen för att få skyddsjakt inte stämt och det finns tjänsteanteckningar om påtryckningar?
– Det är en jätteanspänning för våra handläggare. Det ringer folk som är förbannade, högröstade och förtvivlande. Något som vi tagit upp med SSR (Svenska samernas riksförbund, reds. anm.). Det är ett tonläge som inte är acceptabelt.
Johan Antti skulle vilja ha betydligt fler naturbevakare i Norrbotten, något som han uppger länsstyrelsen ständigt begär mer medel för.

Nya miniminivåer

2019 ska nya miniminivåer för björn fastställas. Frågan hur mycket björn länet ska ha, blir också en fråga för norra rovdjursförvaltningsområdet och en diskussion mellan länen.
– En grov gissning är att vi nog ska ligga på den nivå vi har i dag, det vill säga runt 500 björnar, säger Johan Antti.
Han påpekar att länsstyrelsen inte har något emot licensjakt och att skyddsjakt är en rättighetsbaserad åtgärd.
– Vad man än tycker så tar skyddsjakten en del av kvoten. Licensjakten blir då det som får vara gummisnodden. Men nu ser det ut som att vi stannar på 14 skjutna björnar under skyddsjakt i vår och då finns det utrymme för licensjakt till hösten, slutar Johan Antti.