Jakten på älg i Jönköpings län har under flera år avslutats 31 januari istället för sista februari, vilket är möjligt inom de ramar som finns.

Den kortare jakttiden har varit omdiskuterad, men har av viltförvaltningsdelegationen motiverats med att älgen inte ska utsättas för extra påfrestningar under senvintern, samt att man vill koncentrera jakten till höstmånaderna för bästa möjliga resultat. En inställning som också har blivit länsstyrelsens föreskrifter till länets jägare.

Hundanvändningen, som i februari är tillåten på älg men inte på vildsvin, har också varit en faktor i sammanhanget.

Jägarsidan vann

När länets viltförvaltningsdelegation i början på sommaren hade att besluta om jakttiden på älg, efter ett förslag från LRF med flera om att utnyttja hela jaktperioden, utbröt en intensiv diskussion bland ledamöterna.

Rågången var den sedan tidigare kända med LRF och skogsintresset på en sida och med bland annat jägare på den andra.

Att avgöra frågan i koncensus blev omöjligt och när röstsiffrorna räknats efter votering hade förslaget för en kortare jakttid vunnit med siffrorna 7–6.

Alltså, enligt viltförvaltningsdelegationen i Jönköpings län ska man göra som tidigare år och inte jaga älg under senvintern då påfrestningarna från andra faktorer på viltet är som störst.

LRF drog längsta strået

Men det här var inget som tilltalade landshövdingen och tidigare LRF-ordföranden Helena Jonsson, som vid sittande möte meddelade att det ändå är länsstyrelsen som bestämmer, och att viltförvaltningsdelegationens beslut inte skulle följas.

Istället vann det gemensamma förslaget från ”intressena för skogsnäringen och ägare brukare av jordbruksmark” gehör hos landshövdingen. Detta trots att förslaget just hade förlorat en omröstning i den instans med intressenter för näringar, organisationer och politiska partier som åtminstone på pappret ska borga för lokalt och regionalt inflytande över viltförvaltningen.

Omröstningen ska gälla

Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa. Foto: Jan Henricson

En som reagerar skarpt på landshövdingens och länsstyrelsens agerande är Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa, som satt sig in i ärendet efter att ha kontaktats av jägare i länet.

– Viltförvaltningsdelegationen är en del av länsstyrelsen, det är ingen egen juridisk person som likt en satellit snurrar fritt i luften. När jakttiden fanns som en beslutspunkt på agendan är det resultatet av omröstningen som gäller för länsstyrelsen. Landshövdingen behöver inte gilla det, men att hon kör över delegationen och ändrar beslutet är felaktigt i det läget, enligt gällande förordning, säger Ola Wälimaa.

Kan ta beslut

Det har sagts att viltförvaltningsdelegationen inte har mandat att ta beslut om jakttider. Det är något som Ola Wälimaa inte håller med om.

– Viltförvaltningsdelegationen ska hantera övergripande ärenden som rör vilt och jakt. Det borde inbegripa jakttider. Så fungerar det i andra län och det anser uppenbarligen landshövdingen i Jönköpings län också eftersom älgjakttiden fanns med som en beslutspunkt på dagordningen, säger Ola Wälimaa.

– Om viltförvaltningsdelegationen ska kunna köras över på det här sättet blir den fullständigt meningslös, säger han.

En fråga om jäv

Ola Wälimaa ifrågasätter också landshövding Helena Jonssons oväld i sammanhanget. Som före detta ordförande i LRF kan hon ha lojaliteter och intressen som gör att man kan fråga om det inte förekom jäv när landshövdingen går emot en majoritet, och beslutar enligt ett förslag från LRF.

– Det man kallar delikatessjäv kan vara aktuellt i det här fallet. Kan man verkligen utesluta att en före detta ordförande i LRF inte har sådana lojaliteter med organisationen hon tidigare lett, att det inte har återverkningar på hennes beslut? Det borde i varje fall prövas så vi får veta, säger Ola Wälimaa.

Ska utvärderas

Landshövding Helena Jonsson. Foto: Länsstyrelsen

Landshövding Helena Jonsson säger till Svensk Jakt att hon är ganska säker på att jakttidsbeslutet är korrekt fattat.

– Viltförvaltningsdelegationen är en viktig instans som rådgivare, men det är länsstyrelsen som tar beslutet, säger Helena Jonsson som inte vet om ärendet var uppsatt som en beslutspunkt på delegationens dagordning.

Hon beskriver februarijakten som ett prov som ska utvärderas efter jakttidens slut, och poängterar att den längre jakttiden endast gäller älgskötselområden som har ett avgörande inflytande över förvaltningen i sina områden.

– Under den tid jag varit landshövding har vi haft samma diskussion i viltförvaltningsdelegationen varje år. I grunden är vi eniga, jakten ska bedrivas koncentrerat under höstmånaderna och inte på senvintern. Men skyddsjaktärenden som kommer in tar lång tid att behandla utan att det beror på länsstyrelsen, och på detta sättet kan vi prova om det istället blir effektivare att utnyttja hela jakttiden.

Tillbakavisar jäv

Helena Jonsson tillbakavisar bestämt påståendet att hon som tidigare ordförande i LRF är jävig i frågan.

– Jag tror att om man ska prata om jäv i viltförvaltningsdelegationen så är det inte jag som kommer sämst ut, säger Helena Jonsson.

Men det är du som tar besluten.

– Vad jag varit tidigare, vad kan det spela för roll?

I den här frågan drev LRF:s representant i delegationen på för lång jakttid, samt var en av förslagsställarna. Påverkar inte dina lojaliteter då?

– Att mitt tidigare förtroendeuppdrag skulle påverka mig i min roll som landshövding stämmer inte. Det har inte någon betydelse i det här fallet, säger Helena Jonsson.

Jägare reserverade sig

Stefan Hoof, VFD. Foto: Privat

När det framkom att Helena Jonsson inte accepterade resultatet av förvaltningsdelegationens votering om jakttiden reserverade sig jägarnas representant Stefan Hoof, genom att ta till protokollet att han inte står bakom länsstyrelsens beslut. Detsamma gjorde politikerintressets representant Anna André.

– I praktiken innebär detta att landshövdingen om hon inte gillar vad viltförvaltningsdelegationen kommer fram till, kan göra som hon vill med motiveringen att det ändå är länsstyrelsen som beslutar, säger Stefan Hoof. Kan vi verkligen ha det på det sättet?

Han menar att det som hänt i delegationen i Jönköpings län är viktig för älgen, men ännu viktigare i ett principiellt perspektiv.

– Landshövdingen kan ha rätt i sak, att det inte är viltförvaltningsdelegationen som fattar beslut i frågan, men finns den med på dagordningen som inriktningsbeslut så har man enligt min mening delegerat frågan till delegationen. Då känns det väldigt konstigt att man efter votering och röstsiffrorna 7–6 ändå kör över delegationen.

Efter vad som hänt ifrågasätter Stefan Hoof meningen med viltförvaltningsdelegationer:

– Vad ska vi ha delegationen till om det ska gå till på det här sättet? Varför ska jag lägga tid på resor och möten om det vi beslutar inte har någon betydelse, frågar han.

Diskussion behövs

Hans Wangström. Foto: Jan Henricson

Ytterligare en kritisk jägare är Hans Wangström från Habo som under två perioder suttit i delegationen för politikerintresset.

– Jag blir väldigt fundersam över viltförvaltningsdelegationens berättigande, när tjänstemän kan köra över ledamöternas ståndpunkter på det här sättet, säger han.

Hans Wangström anser att det är en mycket viktig diskussion att föra.

– Jag har hört talas om liknande händelser i andra län, då det handlat om nivåer på rovdjursstammarna. Men jag har inte under min tid varit med om något sådant i Jönköpings län.

Enligt Hans Wangström finns det anledning att diskutera hela konstruktionen med viltförvaltningsdelegationer.

– Vad ska vi ha delegationerna till? Är det bara en diskussionsklubb utan inflytande är det bättre att lägga pengarna det kostar på annat, eller att spara dem.

Hans Wangström har tillsammans med flera andra jägare från länet överklagat länsstyrelsens beslut om älgjakttiden till Naturvårdsverket. Mer om det kan läsas här.