Enligt Jöran Hägglund råder det ett högt samlat rovdjurstryck i Jämtland. Norra rovdjursförvaltningsområdet där länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland ingår, har tagit fram förslag till nya miniminivåer vad gäller björn och järv.

Länsstyrelserna i norra förvaltningsområdet föreslog en omfördelning i andelen järvföryngringar. För Jämtlands del skulle det innebära en miniminivå med 34 järvföryngringar ­– en ökning från nuvarande nivå på 23,5 föryngringar, både Norrbotten och Västerbotten föreslogs få en sänkning.

Pratat ihop sig

När ärendet kom upp på viltförvaltningsdelegationens bord i Jämtland sa en övervägande majoritet (tio mot tre) av ledamöterna nej till förslaget. Totalt handlar det om ett förslag som skulle innebära en sänkning från 93,5 föryngringar till 89 föryngringar inom norra förvaltningsområdet. Att det kunde bli en sänkning för norra förvaltningsområdet beror på att länsstyrelserna pratat ihop sig med mellersta förvaltningsområdet som föreslås få en ökning av miniminivån från 2,4 till 7 järvföryngringar.

I likhet med björn så grundar sig förslaget om miniminivå för järv på procentuell andel av järvstammen mellan länen. Andelen baseras på det genomsnittliga inventeringsresultatet för de tre senaste åren. Jämtland har cirka 44 procent (motsvarande 40 järvföryngringar) av norra förvaltningsområdets järvstam.

Jämtland sa alltså nej till förslaget om ny miniminivå och nu ska Naturvårdsverket ta beslut i frågan.

Möte med regeringen

Vad gäller björn ska Norrbottens miniminivå sänkas från 33 till 22 föryngringar, enligt tjänstemannaförslaget. Det medför i sin tur en ökad miniminivå för de övriga länen i norra förvaltningsområdet där Jämtland står för den minsta ökningen.

Jämtlands landshövding Jöran Hägglund uppvaktade i november tillsammans med övriga ordföranden i norra rovdjursförvaltningsområdet representanter för regeringen.

– Vi träffade statssekreteraren på miljödepartementet och statssekreteraren hos landsbygdsministern, berättar Jöran Hägglund.

Mötet handlade enligt honom om rovdjursförvaltningen i stort och om systemet med miniminivåer på länsnivå och erfarenheter från viltförvaltningsdelegationerna.

Demokratifråga

­– Vi konstaterade att det finns ett antal svårigheter att hantera och en demokratisk legitimitetsfråga eftersom många viltförvaltningsdelegationer känner att man inte har så mycket att fatta beslut om. Det är redan givet att ett visst antal rovdjur ska finnas per län. Den förvaltningsmodell vi har i dag är tillbakablickande och bygger på inventeringsresultat, då utgår man mycket från det man har och kanske inte så mycket om hur man vill att stammarna ska utvecklas, säger Jöran Hägglund och fortsätter:

– Vi försökte ge en bild av svårigheterna med dagens system och hur vi skulle vilja att det fungerade och att regeringen ger Naturvårdsverket och länsstyrelsen i uppdrag att se över hur vi jobbar med rovdjursförvaltningen. Vi fick inga löften men de tog till sig av vår presentation och skulle ta med det i sitt fortsatta arbete, så får vi väl se vad det leder till.

Högt samlat tryck

Hur det än blir med miniminivåerna för järv så ska alltså frågan avgöras av Naturvårdsverket, som förmodligen nu kommer att kontakta länsstyrelserna för att se om det är möjligt att nå en kompromiss. Beslut väntas före nyår.

Jöran Hägglund berättar att det i Jämtland är ett högt samlat rovdjurstryck.

– Vi har en tredjedel av landets björnstam i vårt län och drygt fyrtio procent av alla järvar och upp emot 20 procent av alla lodjur. Dessutom har vi under hösten skjutit sju vargar under skyddsjakt, säger han och konstaterar att dagens rovdjursförvaltning inte fungerar.

– Det finns en kombination av otydlighet och att Naturvårdsverket bestämt att inventeringsresultaten är den tunga basen i förvaltningen. Perspektivet hur vi tycker rovviltstammarna ska utvecklas och vart de ska vara kopplat till rennäringen finns inte i dag.