Projekt Fjällgås föder upp och sätter ut fjällgäss för att stärka populationen. Arbetet görs på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för ett nationellt åtgärdsprogram. Projektet, som drivs av djurparken Nordens ark och Svenska Jägareförbundet, har fått stark kritik från intresseorganisationen Birdlife Norge.

Kritiserar uppfödning

I Norge förordas bland annat riktade bevarandeåtgärder som exempelvis predatorkontroll i häckningsområdena och skydd av gässens rastplatser. Något som även görs i Sverige. Den norska ornitologiska föreningen Birdlife är helt emot uppfödning och utsättning som en metod för att öka antalet fjällgäss, eller dverggås som de kallas i Norge.

Den norska kritiken mot det svenska fjällgåsprojektet kulminerade i oktober då Birdlife Norge släppte en rapport som kritiskt studerat utsättningar av fjällgäss.

Fjällgäss i ett utsättningshägn i den svenska fjällvärlden. Det är den här verksamheten som norska Birdlife kritiserar. Kritiken avfärdas dock av Projekt Fjällgås som hävdar att norrmännen ägnar sig åt svartmålning och förtiger fakta. Foto: Niklas Liljebäck

Sågar svenska projektet

Rapporten är en sågning av det svenska projektet. Bland annat skriver författarna Tomas Aarvak, Ingar Jostein Øien och Paul Shimmings att uppfödning och utsättning av fjällgäss inte har accepterats enhälligt av de internationella organ som arbetar för att skydda fjällgåsen.

Dessutom menar författarna att utsättningen utgör ett hot mot fjällgässens överlevnad. Birdlife Norge anser att uppfödda och utsläppta gäss kan leda till att man får genetiska hybrider, som inte nyttjar de naturliga habitaten, och att de vilda bestånden äventyras av slarviga och okontrollerade utsläpp.

”Birdlife har fel.”

Niklas Liljebäck, projektledare för Projekt Fjällgås, anser att Birdlife har fel som påstår att utsättningarna inte bidrar till att förstärka den svenska populationen av fjällgäss.

– I flockarna av vilda fjällgäss i Sverige är i dag ungefär 40 procent utsättningsfåglar. Bland de sex kända och lyckade häckningarna i Sverige 2016 var honan i två par en utsättningsfågel, säger Liljebäck.

Niklas Liljebäck, projektledare för det svenska fjällgåsprojektet, är mycket upprörd över den norska rapporten som han anser är styrd av ideologi. Foto: Lars-Henrik Andersson

Ovilliga att hjälpa till

Birdlife Norge uppger att de påbörjade arbetet med rapporten 2014, fyra år efter att Sverige återupptog utsättningarna av fjällgäss. Vidare skriver man i rapporten att vissa institutioner har varit ovilliga att hjälpa till, men att man ändå lyckats få fram fakta via andra kanaler. Sammanfattningsvis menar Birdlife Norge att det svenska projektet hotar de vilda fjällgässen.

”Rapporten innehåller få analyser”

– Rapporten uppges vara en utvärdering av utsättningar av fjällgäss med särskilt fokus på Sverige, men innehåller få analyser. En anledning till det är att en mängd grundläggande data från Sverige saknas i utvärderingen och dessa har heller aldrig efterfrågats, säger Niklas Liljebäck.

Han anser att kopplingen mellan den information som presenteras och de slutsatser som dras är svag eller ibland obefintlig.

– Huvudsyftet verkar inte ha varit att göra en seriös utvärdering av den svenska verksamheten utan i stället haft som mål att svartmåla det arbete som myndigheter och organisationer bedrivit och fortfarande bedriver i dag, säger Niklas Liljebäck.

”En produkt styrd av ideologi”

Han fortsätter:

– Rapporten är en produkt styrd av ideologi, där fakta som talar för ett fortsatt arbete med fjällgåsen i Sverige avfärdas eller förtigs. Det som skulle kunna ha varit en värdefull källa till ökad kunskap om fjällgåsen inom den fennoskandiska regionen, har nu i stället blivit en enkelspårig och partisk redovisning som inte borde förtjäna någon större uppmärksamhet.

Norge kommenterar

Ingar Jostein Øien uppger för Svensk Jakt att det stämmer att de inte har vänt sig direkt till det svenska fjällgåsprojektet för att få ut data.

– Vår rapport är baserad på skriftliga källor, delvis producerade av Projekt Fjällgås, samt på rapporterade resultat i observationsdatabaser i de olika länderna vi beskriver förekomsten av svenska utsatta fjällgäss.

Ingar Jostein Øien berättar i ett mejl att man däremot fick nej på begäran att få ut data från svenska Artportalen.

– Det vi har skrivit, är att många av de utsatta fåglarna inte blir införlivade i bestånden, utan sprider sig i alla riktningar och utgör en fara för att bli införlivade i de vilda, fennoskandiska bestånden. Det är den potentiella faran som de svenska gässen utgör för de vilda fennoskandiska fjällgässen som är huvudproblemet och som skapar bekymmer även internationellt, säger Ingar Jostein Øien.

Han menar att något är fel när det totala beståndet av fjällgäss i Sverige visat på en stark tillbakagång de senaste åren, trots utsättningar.