Allt sedan jaktåret 2012–2013 minskade antalet jägare som löste jaktkort. Något som förbryllade, eftersom det var svårt att hitta andra tecken på att jägarna blivit färre. Till exempel tog ungefär lika många som tidigare jägarexamen.

För att få svar på frågan varför jaktkortslösarna minskade i antal, beställde Naturvårdsverket en undersökning av SLU som tillsammans med Umeå universitet i en rapport kom med flera förklaringar. Bland de viktigare – glömska.

– Jägarna tror att de har betalat sin viltvårdsavgift. De kan till exempel ha blandat samman jaktkortet med medlemskapet i Jägareförbundet. Det finns inget som tyder på att man låter bli att betala i någon form av protest eller av ovilja. Istället handlar det om slarv, eller glömska, säger Daniel Bladh, vilthandläggare på Naturvårdsverket.

Åtgärder ger resultat

På forskarnas rekommendationer har Naturvårdsverket vidtagit åtgärder som tycks ge resultat. Från och med förra jaktåret skickas en särskild information till jägare med nya jägarexamensbevis, där vikten av att betala viltvårdsavgiften understryks.

Så användes jägarnas pengar under 2018

Från och med i år skickas också aviseringar till jägare som löst jaktkort något av de tre senast föregående åren, istället för de senaste två. Något som innebär att mellan 10.000 och 15.000 fler avier skickas ut, och som också verkar fått effekt.

– Vi säger inte att den positiva trenden kan härledas helt till åtgärderna. Jägarna kan ha blivit fler också, men vi bedömer att de förändringar vi genomfört har betydelse, säger Daniel Bladh.

Något som understryks av att det är bland de svenska jägarna ökningen syns mest.

Naturvårdsverket har utökat sin information om betydelsen att betala viltvårdsavgiften. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jaktåret 2017–2018 löste 255.411 svenska jägare jaktkort. Följande jaktår betalade 258.314 jägare sin viltvårdsavgift. Motsvarande siffror när utländska jägare inkluderas är 282.976 respektive 287.362.

Och trenden är fortsatt positiv.

– Om vi jämför de första två månaderna av förra jaktåret med samma period innevarande år är det 6.000 fler svenska jägare som betalat sin viltvårdsavgift. Hur det slutar vet vi inte, men det ser väldigt bra ut, säger Daniel Bladh.

Skiljer mellan län

Bryts siffrorna ner på länsnivå är trenden inte lika klar. Störst är ökningen i Stockholm där närmare 1.000 fler jägare betalade sin viltvårdsavgift jaktåret 2018–2019, jämfört med året innan. Andra län som står för en tydlig ökning är Skåne, Uppsala och Östergötland.

Men det finns också län där antalet jaktkortslösare minskade jaktåren emellan, bland dem Gävleborg och Dalarna. Här kan man misstänka att de stora rovdjursstammarna slår igenom på jägarnas jaktmöjligheter.

Å andra sidan ökar antalet jaktkortslösare i Värmland, ett annat län med en stor vargstam.

Så många löste jaktkort län för län

Källa: Naturvårdsverket