Renmarkskommittén har i sitt delbetänkande skissat på en inriktning för det fortsatta arbetet. Inriktningen handlar om att alla samebyar erkänns så kallad ”Girjasrätt”. Med andra ord: alla samebyar har genom urminnes hävd upparbetat en ensamrätt att upplåta jakten och fisket på statens mark i Lappland.

Dessutom har kommitténs ordförande Eric M Runesson en idé om att renskötselrätten ska erkännas genom ett särskilt rättsinstitut.

Stämde staten

Jukkasjärvi byallmänning, Kurravaara bys samfällighetsförening samt Soppero byars samfällighetsförening har lämnat in ett remissvar över Renmarkskommitténs delbetänkande.

Jukkasjärvi byallmänning berörs även av Talma samebys stämning av staten. Talma sameby vill ha ensamrätt att upplåta all jakt och fiske på statens mark inom samebyns område.

Ekonomiska föreningar tar makten

De tre markägarföreningarna i Kiruna kommun är bekymrade. De menar att om Renmarkskomitténs skisser blir verklighet innebär det att bestämmanderätten över jakten och fisket samt delar av den fria rörligheten på statlig mark kommer att flyttas från markägaren till samebyarnas styrelser. ”Det innebär vidare att makten att bestämma över jakten och fisket på statens marker flyttas till 42 ekonomiska föreningar utan transparens och insyn på nästan halva Sveriges yta.”

Vidare skriver de i remissvaret:

”Utredningens slutsatser skulle försvaga grunden för äganderätten och fastighetsrätten samt leda till stor oreda och försvårad markanvändning för alla inblandade parter.”

Talmarapporten

De tre föreningarna hänvisar också till Talmarapporten (se separat artikel):

”Vi ser att flera av de grundläggande utredningarna för delbetänkandet, framförallt PM18, uppvisar tydliga brister med avseende på beskrivningen av den historiska markanvändningen. Detta synliggörs i LTU:s utredning och JK:s svaromål i Talmamålet, där en betydligt mer nyanserad bild ges över historisk markanvändning i anslutning till det område där Talma i dag bedriver renskötsel. Vi anser därför att de slutsatser som utredningen gör med avseende på samebyarnas rätt till jakt- och fiske baserad på exklusiv urminnes hävd är helt felaktig.”

Girjasrätt

Jukkasjärvi byallmänning, Kurravaara bys Samfällighetsförening samt Soppero byars samfällighetsförening menar att det inte finns någon ”Girjasrätt”:

”Den är en konstruktion som förutsätter att staten i process medger att rennäringslagen inte ska tillämpas.”

När Högsta domstolen, HD, tog upp Girjasmålet för prövning så valde staten via Justitiekanslern, JK, att inte hävda lagen, det vill säga förbudet för samebyar att upplåta jakten och fisket. HD prövade heller inte i fall andra befolkningsgrupper än renskötande samer också kunde antas ha urminnes hävd.

Jurister kommenterar

De tre föreningarna hänvisar bland annat till Nils Larsson, advokat och specialist i fastighetsrätt och Girion Blomdahl, advokat och juris doktor, som kommenterat Girjasdomen och att staten inte hävdade lagen i Girjasmålet:

”Medgivandet från staten innebär att Högsta domstolen inte kunde pröva huruvida rennäringslagen skall vika för hävd och sedvana. Detta förtar i viss mån rättsfallets betydelse som prejudikat.”

Vidare konstaterar juristerna inom fastighetsrätt:

”Om nu Riksdagen bestämt något i en generell lag som rennäringslagen är det tämligen diskutabelt att staten genom en myndighet under regeringen som en processuell disposition medger att den av riksdagen antagna lagen skall åsidosättas. Vid en jämförelse med Skattefjällsmålet synes fortfarande därmed rennäringslagen gälla på andra ställen oavsett hävd.”

Hävd före lag

De tre markägarföreningarna skriver i sitt remissvar att i Sverige tillkommer rättsreglerna genom lag, förordning och rättspraxis och att JK genom sitt agerande (alltså att inte hävda lagen i rättsprocessen med Girjas sameby, reds. anmn.) tillskapat rättsregler för Girjas genom rättspraxis som går emot lag.

”Och nu ska detta resultat utgöra grunden för Renmarkskommittén att införa hävd som rättslig grund i rennäringslagen. Det skulle vara ett mycket stort steg att ändra rennäringslagen till förmån för hävd.”

Svenska samernas riksförbund, SSR, är av en helt annan åsikt och menar i sitt remissvar att hävd går före lag:

”Rennäringslagens upplåtelseförbud ska inte gälla för en sameby som enligt en dom har bättre rätt till staten till upplåtelser på byns mark.”

Staten ska följa HD-domen

Vidare skriver SSR:

”SSR menar att staten ska följa de slutsatser och principer som Högsta domstolen fastställt i Girjasmålet. Sedan den nuvarande rennäringslagen utarbetades har det även skett en utveckling av nationell rättspraxis i frågor som rör egendomsrätten och renskötselrätten samt inom internationell folkrätt och urfolksrätt. Rennäringslagen återspeglar således inte gällande rättsläge och det skulle vara oansvarigt av staten att inte vidta adekvata lagstiftningsåtgärder och respektera den rätt som tillkommer samebyarna.”