[et_pb_section admin_label=”section” transparent_background=”off” background_color=”#ffffff” allow_player_pause=”off” inner_shadow=”off” parallax=”off” parallax_method=”off” custom_padding=”0px|||” padding_mobile=”on” make_fullwidth=”off” use_custom_width=”off” width_unit=”on” make_equal=”off” use_custom_gutter=”off”][et_pb_row admin_label=”Rad” make_fullwidth=”off” use_custom_width=”off” width_unit=”on” use_custom_gutter=”off” padding_mobile=”off” allow_player_pause=”off” parallax=”off” parallax_method=”off” make_equal=”off” parallax_1=”off” parallax_method_1=”off” column_padding_mobile=”on” custom_css_main_element=”width: 100% !important; padding-top: 0;”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text” background_layout=”light” text_orientation=”left” use_border_color=”off” border_color=”#ffffff” border_style=”solid”]

Den 3 december 2015 skickade regeringen ut en promemoria om småviltjakten på remiss. Förslaget innebar att rennäringsförordningen skulle ändras så att upplåtelser av rätt till jakt på småvilt och handredskapsfiske på statens mark i fjällen i första hand ska göras till de jägare som bor i Sverige.

Sågades av Jordbruksverket
Förslaget fick både ris och ros. En av instanserna som sågade förslaget var Jordbruksverket. Verket avstyrkte den föreslagna ändringen i paragraf 3 rennäringsförordningen. Motiveringen löd: ”Frågor om liknade begränsningar har tidigare noggrant utretts av Regeringskansliet, Kommerskollegium och Justitiekanslern. Därvid fann samtliga tre myndigheter att begränsningar i möjligheten att jaga på aktuella områden för EU- och EES-medborgare inte är tillåtna enligt EU-rätten.
Kommissionen framförde i samband med införandet av nu gällande svenska regler för småviltjakten att regler som medför att EU- och EES-medborgare inte kan jaga på samma villkor som jägare bosatta i Sverige är diskriminerande.”

Friade tre länder
Efter att den svenska fjälljakten öppnades på vid gavel har svenska jägare anmält både Norge och Finland, som särbehandlar egna jägare.
Norge prövades som EES-land av EFTA och friades helt.
Finland prövades av EU-kommissionen och friades också helt. Kommissionens bedömning var att jakt inte är en tjänst och omfattades därför inte av EU:s regler om fri rörlighet för tjänster.
Även Danmark särbehandlar i landet fast boende jägare. Sedan Sverige ändrade sina regler 2007 har Danmark EU-anpassat sin jaktlagstiftning. Detta gjordes med täta kontakter med EU-kommissionen och ledde bara till en obetydlig ändring i de danska reglerna. Sedan var EU-kommissionen nöjd.
Men det är inget Jordbruksverket lägger vikt vid. I sitt tidigare remissvar tillägger istället verket: ”Enligt Jordbruksverkets bedömning har rättsläget inte ändrats sedan frågan utreddes senast”
Remissvaret är undertecknat av Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg. Föredragande i ärendet var Lennart Gert.

Förtur till fjälljakten
Knappt åtta månader senare – den 29 september 2016 – beslutade regeringen ändå om en ändring i rennäringsförordningens paragraf 3. Regeringens intention var – åtminstone i intervjuer med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht – tydlig. Jägare bosatta i Sverige ska ha förtur till fjälljakten.
Samtidigt var regeringen inte lika tydlig när de författat förordningstexten. Där skriver regeringen:
• Rätt till småviltsjakt enligt första stycket ska upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige.
• Rätten ska även upplåtas till den som inte är fast bosatt i Sverige, men som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster, och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, driver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande.
• Rätt till småviltsjakt enligt första stycket får även upplåtas till någon annan än den som avses i andra stycket.”

[/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Video” background_layout=”light” text_orientation=”left” use_border_color=”off” border_color=”#ffffff” border_style=”solid”]

Den här filmen lade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) upp på sin Facebooksida samma dag som regeringen avsierade att de kommer att ändra fjälljaktsreglerna.

[/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Text” background_layout=”light” text_orientation=”left” use_border_color=”off” border_color=”#ffffff” border_style=”solid”]

Ingen förändring?
Många menar att den luddiga skrivningen inte kommer att leda till någon som helst förändring av fjälljaktsreglerna. Och inte blev belackarna lugnare när det stod klart att det är Jordbruksverket – som i ett remissvar tidigare i år motsatt sig positiv särbehandling av jägare bosatta i Sverige – som ska forma de nya reglerna, som alltså ska gynna jägare bosatta i Sverige.
Jordbruksverket ska utföra arbetet och ärendet kommer inte att gå ut på remiss. Rennäringsförordningen paragraf 3 ska ändras från och med den 1 april 2017 och återigen är det Lennart Gert som arbetar med fjälljaktsfrågan hos Jordbruksverket.

Lennart Gert.

Lennart Gert, vad händer nu?
– Vi funderar på vad det här kan innebära och vad som är möjligt och inte möjligt att reglera, säger Lennart Gert i en första intervju.

När blir då ert arbete klart?
– Så snart som möjligt, men att sätta upp några tider är jag inte kapabel till.

Tidigare i år avstyrkte Jordbruksverket planerna på att ge jägare bosatta i Sverige förtur till fjälljakten. Är det någon förändring i regeringens skrivning den här gången jämfört med den ni sade nej till tidigare i år?
– Villkoren har halkat ner i andra stycket på paragraferna så de gäller inte för fisket längre. Det andra är att rörligheten av kapital har kommit in och regeringen har den här gången också lagt till exempel på anknytning. Att man äger en fastighet, driver näringsverksamhet eller har en anställning eller liknande. I övrigt är det mer språkliga förändringar.

Regeringen har i intervjuer varit väldigt tydlig med att svenska jägare ska ha förtur till fjälljakten. Men i förordningen till Jordbruksverket som ska utforma reglerna för fjälljakten är formuleringarna inte alls lika tydliga. Många menar att det här kommer att leda till att vi i praktiken inte får några förändringar jämfört med dagens, kritiserade fjälljakt.
– Jaså. Skulle det alltså inte vara någon som faller bort med hjälp av den här skrivningen, menar du? Det vore lustigt i så fall, anser Lennart Gert.

Hur gör ni då för att säkerställa regeringens intentioner: att jägare bosatta i Sverige ska ha förtur till fjälljakten?
– Vi har ju att förhålla oss till lagtexten som man beslutat. Vi kan inte lägga till eller dra ifrån något.

Det har kommit förslag om senarelagd jaktstart för utländska jägare. Är det något som är möjligt att göra?
– Jag har svårt att se att det finns utrymme för det i det här förslaget. Det var ju också det länsstyrelsen i Norrbotten torskade på en gång i tiden när de senarelade jaktstarten för utländska jägare. Det slutade med att de blev skadeståndsskyldiga till tre helikopterföretag. Det blev en dyr affär för staten.

Men hur kan det komma sig att man i övriga nordiska länder ger sina egna jägare förtur till statens marker?
– Vi har ju andra myndigheter som bedömer de här frågorna, och som utdömde skadestånden. Vi har inte bara EU att ta hänsyn till.

Du säger att det inte går att senarelägga jaktstarten för utländska jägare. Regeringen säger att jägare bosatta i Sverige ska ha förtur till fjälljakten, samtidigt som jakttrycket i dag är för hårt. Hur ska ni då göra för att forma klara regler som lever upp till regeringens intentioner?
– Det gäller för utländska jägare att leva upp till något av ska-kraven i kriterierna i andra stycket. De ska ha närmare anknytning till Sverige, till exempel äga en fastighet i Sverige, driva näringsverksamhet i Sverige eller ha anställning i Sverige. Övriga stycken nämns ordet ”får” istället för ”ska”, det är en viktig skillnad, avslutar Lennart Gert.

Mejlar nästa dag
Dagen efter intervjun skickar Lennart Gert ett mejl där han skriver ”Det är för närvarande inte aktuellt att i Jordbruksverkets föreskrift detaljreglera regeringens beslut. Om det i framtiden blir nödvändigt att införa några detaljregler i verkets förskrifter får tiden se an.”
Vid ett kontrollsamtal efter det inkomna mejlet vill Lennart Gert förtydliga att Jordbruksverket arbetar i dialog med berörda länsstyrelser med att utforma det kommande regelverket för den svenska fjälljakten.
– Det är länsstyrelsen som sedan kommer att fatta beslut och är det så att detta strider mot EU:s regler eller att det kommer skadeståndskrav är det där det smäller. Det är inte hos regeringen eller Jordbruksverket. Det är mot den bakgrunden de naturligtvis vill ha ryggen fri, säger Lennart Gert.

I Rennäringsförordning paragraf 8 framgår dock att det är Jordbruksverket ska ta fram föreskrifterna för fjälljakten.

Paragrafen lyder: ”Jordbruksverket meddelar närmare föreskrifter om upplåtelser på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.”

Läs även
• Trots ministerlöftet: Fjälljakten kan bli oförändrad

• Fjälljakten – Detta har hänt

[/et_pb_text][et_pb_toggle admin_label=”Växla” title=”Så jagas det på annan statlig mark i Norden” open=”off” use_border_color=”off” border_color=”#ffffff” border_style=”solid” title_font_size=”24″ closed_toggle_background_color=”rgba(0,0,0,0.1)” closed_toggle_text_color=”#000000″ icon_color=”#000000″]

Danmark
Jakt på allmänt vatten (fiskeriterritoriet) är främst jakt på sjöfågel som oftast bedrivs med vettar antingen av utvadade jägare eller från jaktkanoter, men även jakt från motorbåt är tillåten under vissa förutsättningar. Endast området utanför högsta vattenståndslinjen är tillåten.
Jakten får inte bedrivas i förvärvssyfte och är tillåten för den som är fast boende i Danmark, samt den som befinner sig i Danmark med stöd av EU:s regler för etablering, fri rörlighet för arbetskraft eller tjänster OCH därigenom utvecklat en närmare anknytning till landet.
Danmarks regler har förhandlats fram med EU-kommissionen men har aldrig prövats i domstol.

Norge
Omkring en tredjedel av Norges landareal är ägd av det allmänna. Finnmarksegendomen är en särskild enhet som lyder under egna regler. Där får utländska jägare jaga.
I Nordnorge, utom Finnmark, förvaltas den mesta statligt ägda marken av Statskog. Huvudregeln är att jakt på denna mark är förbehållen jägare som bott i Norge de senaste tolv månaderna, men undantag kan göras för utländska jägare.
I södra Norge förvaltar fjellstyrena statlig mark i form av så kallade statsallmänningar. Jakt på statsallmänningar är förbehållen personer som bott i Norge de senaste tolv månaderna.
Norges regler har prövats av EFTA (eftersom Norge inte är medlem i EU men i EES).

Finland 
I förutvarande Lapplands län samt några kommuner i Uleåborgs län har ortsbor rätt att jaga fritt på statens områden i den egna kommunen. En bedömning görs av hur mycket vilt de beräknas skjuta och jakt på överskjutande vilt kan upplåtas som korttidsjakt (som omfattas av baglimit baserad på nämnda beräkningar).
Om det är nödvändigt att begränsa antalet tillstånd ges förtur till jägare som annars inte har skälig jaktmöjlighet.
Var och en som är fast bosatt i Finland har rätt att jaga på allmänt vatten och statligt ägda holmar och skär. Utländsk jägare kan få tillstånd att jaga på allmänt vatten osv i sällskap med en finsk jägare. (en utländsk jägare per finsk jägare).
Finlands regler har prövats av EU-domstolen.

[/et_pb_toggle][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]