Publicerad 12 februari 2021 - 08:00

När sly inte röjs bort längs järnvägarna ökar risken för viltolyckor med spårbunden trafik. Längs sträckan mellan Falun och Borlänge har antalet älgar som dödats ökat dramatiskt sedan spårområdet trädsäkrades. Bilden är från en annan plats. Foto: Göran Ekström

Älgarna lever farligt när de befinner sig på järnvägen eller ska korsa den. Foto: Göran Ekström

Järnvägen i Mittnorrland ser ut som en slaktplats

Mängder av vilt massakreras på järnvägen under den snörika vinter som råder nu. Bara under tiden 1 januari till 4 februari har tågen kört på 160 älgar i Jämtlands och Västernorrlands län.

Den främsta anledningen till de många olyckorna med vilt är att järnvägen är för dåligt skyddad från vilda djur. Det blir särskilt märkbart under en sådan snörik vinter som i år.

Antal påkörda djur av olika arter på järnvägen under en dryg månad.

Statistiken över viltolyckor med spårbunden trafik visar skrämmande siffror. På bara en månad har tågen kört på 160 älgar inom Jägareförbundet Mittnorrlands område.

 

Pengar saknas

Hur ska ansvariga då kunna undvika att dessa mängder vilt massakreras på järnvägen?

Enligt Anders Sjölund på Trafikverket vet man vad som behöver göras, men pengar till sådana åtgärder saknas.

Trafikverket har ett direkt ansvar för det förebyggande arbetet med att minska viltolyckorna på det statliga vägnätet. Trafikverkets viltolycksarbete sker i samverkan med Nationella viltolycksrådet, NVR.

Trafikverket ska verka för att minska antalet viltolyckor på både väg och järnväg och har ansvar för NVR:s arbete med viltolycksförebyggande åtgärder.

 

Betydande kostnader

I Viltsäker järnväg Utredning om olycksdrabbade sträckor och förslag till lösningar Rapport 2015:082 framgår att kostnaderna för tågoperatörerna vid viltkollisioner är betydande.

Älg står för den största delen av totalkostnaden med cirka 95 procent i SJ:s skadestatistik för viltpåkörningar.

Även Trafikverkets kostnader för olyckor med vilt och ren har varit ökande. Samhällets samlade kostnader per genomsnittlig älgpåkörning av ett modernt persontåg uppgår enligt preliminära beräkningar till cirka en miljon kronor.

Den totala årliga samhällskostnaden för viltpåkörningar på järnväg ligger uppskattningsvis på 1–1,5 miljarder kronor.

 

Kadaver efter älgar som körts på av tåg i Västernorrland och Jämtland i vinter. Foto: Per Andersson

Höga tätheter

Detta var 2015 års siffror. Hur stora är dagens summor? Vi ställde frågan till Trafikverkets Anders Sjölund.

– Viltolyckor på väg och järnväg kostar samhället över nio miljarder kronor per år, säger han.

Att viltolyckorna är så många påverkas av de höga tätheterna av vilt i Sverige. Av ökande, men i regel relativ låga trafikvolymer på järnvägar. Järnvägarna skär ofta genom stora viltrika områden långt från bebyggelse. Dessutom är de i regel inte omgärdade med viltstängsel.

 

Viltpassager

– Enbart stängsel fungerar inte, det måste kombineras med säkra viltpassager. På vägnätet finns över 800 mil stängsel utan säkra passager, vilket inte har minskat viltolyckorna totalt sett. De inträffar i stället vid stängselslut, stängselöppningar, väganslutningar, med mera, säger Anders Sjölund och fortsätter:

– Det går inte att bara stänga av naturen för djuren, de har både behov av och rätt att vandra i den. Men stängsel kan användas för att styra djurens vandring till en säker passage om den finns inom rimligt avstånd.

 

Varför genomförs inte dessa nödvändiga åtgärder?

– Det saknas medel. Men vi behöver förse järnväg som har mycket trafik med stängselsystem som guidar djuren till säkra passager, säger Anders Sjölund.

 

Lokala faktorer

Järnväg kan fungera som vandringskorridor för viltet under snörika vintrar. Järnvägens sidoområden kan erbjuda attraktivt foder år klövvilt. Vegetationsskötsel av trädsäkringszon och järnvägens sidoområden påverkar tillgänglig fodermängd. Lokal landskapsstruktur och markanvändning påverkar rörelser av vilt lokalt. En annan faktor för ökande olycksrisk är högre hastighet i trafiken och ökande trafikvolym.

 

En älg har sökt sig upp på rälsen, kanske på grund av den djupa snön. Enbart i Jämtland och Västernorrland har på en månad mer än 160 älgar dödats i kollisioner med tåg. Foto: Per Andersson

Faktorer som har betydelse i samband med själva olyckan är att viltet reagerar fel, för sent eller inte alls på ankommande tåg. Lokförare har ingen möjlighet att bromsa för att förhindra olycka och föraren har begränsade möjligheter att skrämma djuren från spårområdet.

 

Centrala mål

De centrala målen för viltsäker järnväg är att:

• höja trafik- och driftsäkerheten på järnväg genom att minska antalet viltpåkörningar med älg, rådjur, ren, hjort, vildsvin med flera arter,

• förbättra kunskaperna om viltpåkörningar och implementera förebyggande åtgärder i infrastruktur och fordon,

• minska viltpåkörningsrisken längs några av de mest olycksdrabbade sträckorna i Sverige,

• testa funktionalitet av faunapassager,

• utveckla och testa effekten av viltavvärjningsmetoder,

 

Varför är så lite gjort?

– Trafikverket har en ambition att långsiktigt landskapsanpassa 50 procent av infrastrukturen. Kostnaden för att minska viltolyckorna på järnvägen i motsvarande grad kommer att kosta många miljarder, men inte mycket mera än samhällskostnaden för alla viltolyckor under ett år i Sverige, säger Anders Sjölund.

 

Så här kan en passage för vilt se ut, enligt en studie som gjorts om viltsäker järnväg.

I rapporten ”Viltsäker järnväg” visas en faunapassage, hur är det med sådana?

– Viltpassagen som visas kan vara ett av verktygen, men behöver provas ut mera och förses med viltvarningsteknik. Där är vi inte ännu tyvärr. Andra åtgärder är planskilda passager för djur.

– Oavsett passagetyp ingår de i ett system som innehåller stängsel, passage, övervakning, åtgärder för att inte djuren ska komma in på rälsen, uthopp, med mera.

Enligt Anders Sjölund kan andra åtgärder vara ny teknik för att skrämma djur från fordonet/tåget. Det senare kan vara aktuellt på järnväg där tågen inte har så hög hastighet och det är mindre än 120 fordon per dygn.

– Vi behöver göra fler studier innan vi har landat dessa åtgärder till att bli verktyg.

 

Finns det inte en stor risk att ett persontåg, typ ett nattåg från Stockholm till Åre, spårar ur vid en kollision med älg?

– Risken för urspårning är inte särskilt stor, men det är stor risk att moderna fordon blir kraftigt skadade, med långa förseningar som följd och dyra reparationer, säger Anders Sjölund.

 

Mycket tragiskt

Jägarna i Jämtland och Västernorrland förfasar sig över de höga viltolyckstalen och undrar vad som ska göras för att minska antalet olyckor.

Gun Fahlander.

Gun Fahlander.

Gun Fahlander är ordförande i Jägarförbundet i Mittnorrland:

– Det är oerhört tragiskt att så stora mängder vilt blir påkörda på järnväg. Under dessa snörika vintrar har djuren det mycket besvärligt, de söker sig till vägar och ställen där snömängden inte är så stor och där det finns mat. Det vore önskvärt att Trafikverket prioriterar detta för att minska lidandet för viltet och göra arbetet för eftersöksjägarna drägligare, säger hon.

 

Per Andersson

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram