I morgon är det dags – då inleds jaktsäsongen på räv och grävling. För många jägare en ”mjukstart” på den premiärtäta period som stundar, med bockpremiären den 16 augusti som nästa tydliga markering i jägaralmanackan.

Rävpremiären ger anledning att titta lite närmare på avskjutningssiffror för denna viltart över tid. Enligt Jägareförbundets skattning låg den nationella avskjutningen av räv under jaktåret 2018/2019 på 58.504 djur. Skattningen för jaktåret 2019/2020 är ännu inte klar.

Toppåret på 1950-talet

Enligt Jägareförbundets siffror, som via Viltdata.se finns tillgängliga för 80 år bakåt i tiden, har jaktåret 1955/1956 toppnoteringen avseende rävavskjutning. Då fälldes uppskattningsvis 84.000 rävar i landet.

Avskjutningen av räv i Sverige från 1940 fram till och med jaktåret 2018/2019. Grafik: Viltdata.se/Svenska Jägareförbundet

– I början av 1900-talet var skinnpriserna höga, vilket innebar att jägarna höll rävstammen nere med ett relativt högt jakttryck, berättar Filip Ånöstam, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Filip Ånöstam. Foto: Privat

– När skinnpriserna sedan gick ner blev effekten att färre jagade räv. Det innebar att stammen ökade, och med en större rävstam ökade också avskjutningen. Det avspeglas i siffrorna under 1940-talet. Då ökade den årliga avskjutningen av räv i landet, från drygt 50.000 djur till uppemot 80.000 vid 1950-talets början.

Skabb gav stor minskning

Siffrorna höll sig sedan på ungefär den nivån, mellan 70.000 och 80.000 årligen, fram till 1970-talets slut.

– Då kom rävskabben in i bilden. Avskjutningskurvan dyker brant under 1980-talet och når sin lägsta nivå 1989/1990, säger Filip Ånöstam.

Jaktåret 1989/1990 fälldes endast 18.100 rävar. De jägare som var med på den tiden minns förstås även en av de tydligaste effekterna av denna nedgång i rävpopulationen, nämligen rådjursexplosionen.

Bättre motståndskraft

Jaktåret 1993/1994 var ett toppår vad gäller rådjursavskjutning. Då fälldes 382.000 rådjur i landet, vilket kan jämföras med det senaste decenniet, då siffran årligen legat kring 100.000 fällda djur.

– Rävpopulationen är i dag mer motståndskraftig mot skabb. Det skedde ett urval under skabbåren, där bara de individer som hade viss motståndskraft överlevde, säger Filip Ånöstam.

Födotillgången styr

Från 1990-talets början återhämtade sig räven, och under de senaste 20 åren har den årliga avskjutningen fluktuerat mellan 60.000 och 80.000 fällda djur.

– Räven följer sorkåren bra. När det är gott om sork ökar rävstammen, då ser vi också en ökad avskjutning. Det är främst i landets norra delar som sorkåren spelar en tydlig roll, i söder finns en hel del annat att livnära sig på för räven, där syns skillnaderna mellan år inte lika tydligt, säger Filip Ånöstam.

Räven är en potent predator. Rovdäggdjur kan uppta och omvandla en till två procent av den intagna bytesbiomassan till egen kroppsbiomassa. Därmed har det, för att föda upp en nor­malstor rävkull på fem valpar (som i början av augusti väger två kilo styck, alltså tillsammans totalt tio kilo), gått åt ungefär ett ton – 1.000 kilo – bytesdjur. Foto: Anders Jarnemo

Vilken roll spelar då egentligen jakten?

– Lokalt gör den skillnad, men på det stora hela är jaktens betydelse för rävstammens storlek närmast försumbar. Det är tillgången på föda som styr hur det går för räven.

– Drivna rävjägare som håller efter rävbeståndet skapar mer utrymme för arter, som annars skulle ha blivit föda för räven. Så på den egna jaktmarken gör det skillnad om man jagar räv, säger Filip Ånöstam, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Vilka tips har Jägareförbundets jaktvårdskonsulent till nyblivna jägare inför rävpremiären?

– Att vaka eller locka räv är fantastiska jaktformer. Räven är en värdig motståndare, inte enkel att överlista, och därmed är jakten mycket utmanande.

Filip Ånöstam tipsar om att vara väl kamouflerad och sitta i en ställning där man får bra stöd.

– Man ska lätt och utan större rörelser kunna täcka en stor vinkel runt sig. Något annat som är bra att tänka på är att välja ut en plats i god tid innan själva jakten, för att undvika störningsmoment när man tar sig ut i markerna för att jaga.

Etiken i främsta rummet

Han vill även skicka med en uppmaning till alla jägare:

– Håll hårt på etiken! Räv och grävling ska, precis som allt annat vilt, jagas med etiken i högsätet. Den stora massan av jägare sköter sig bra, men ibland anar man att vissa tar skott mot räv som man inte skulle ha tagit mot annat vilt. Det är förkastligt – när vi jagar ska vi enbart ta säkra skott, oavsett vilken viltart som jagas.

Bättre att avvakta

Tålamod och disciplin är således viktiga egenskap för framgångsrik rävjakt.

– Ofta kan det vara lätt, när adrenalinet pumpar, att vara för het på avtryckaren. Då är det bättre att avvakta tills man vet att man kan få iväg ett säkert skott.

Utöver det etiskt förkastliga i att ”chansa” iväg ett skott, påpekar han, finns ytterligare en aspekt:

– Om man bommar skrämmer man räven från dess runda. Då är det bättre att försöka överlista den nästa dag, säger Filip Ånöstam.

Även grävlingen blir lovlig 1 augusti. Foto: Kenneth Johansson

Grävling med ställande hund

Att jaga grävling med ställande hund är en jaktform som på många håll utövas ganska flitigt. Även där är 1 augusti startdatum.

– Det är ett bra sätt att komma igång med sina rovdjursjagande hundar, men att släppa hundar som jagar älg är inte försvarbart, säger Filip Ånöstam.

Under jaktåret 2018/2019 fälldes i Sverige totalt 22.727 grävlingar, enligt Svenska Jägareförbundets skattningar (Viltdata.se).