Publicerad 5 april 2019 - 06:10

Pär Jonsson, ordförande i Jokkmokks jaktklubb, är besviken över att bli av med en stor del av jaktmarken när Sveaskog säljer skog till Jokkmokks allmänning som kompensation för att staten bildar naturreservat på allmänningens marker. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jaktlag i kläm när staten bildar naturreservat

I snart femtio års tid har de jagat på Sveaskogs marker vid Stora Luleälven en bit utanför Jokkmokk. Men när staten bildar nya naturreservat riskerar Jokkmokks jaktklubb att bli utan jaktmark.

I ett pressmeddelande i november förra året basunerade Naturvårdsverket ut nyheten att 11 områden inom Jokkmokks kommun blir naturreservat. Staten har betalat 205 miljoner kronor till Jokkmokks allmänning för skogsområdena. I pressmeddelandet talas det om en ”jättebra överenskommelse” och en ”lösning som gör alla inblandade parter nöjda”. Men särskilt nöjd är inte Jokkmokks jaktklubb som bildades 1970. De förlorar, som det ser ut nu, en stor del av sin jaktmark. Kanske all mark.

 

Gick rykten på samhället

– Vi vet ännu inte. Förhoppningsvis får vi behålla knappa fem tusen hektar, säger jaktklubbens ordförande Pär Jonsson.
Han berättar sedan att det för ett år sedan började gå rykten i samhället om att jaktklubben kanske skulle bli av med sin jaktmark, som ligger strax nedströms Messaure vattenkraftsanläggning vid Stora Lule älv.
Jaktklubben bildades för att ge marklösa jägare bosatta i Jokkmokks kommun, möjlighet till älgjakt.
Av dåvarande Domänverket (nuvarande Sveaskog) fick klubben tillgång till 17.000 hektar skog, men några år senare, i slutet av 1970-talet, gjordes en omflyttning av jaktmarker och klubben förlorade cirka 6.000 hektar jaktmark i rockaden.

 

Erbjudit plats i jaktlaget

Tilldelningen är inte särskilt stor, fyra vuxna och fyra kalvar. Och jaktlaget är heller inte så stort. Idag har klubben 18 medlemmar.
– Vi har haft omsättning på folk i klubben och har erbjudit plats till de som inte haft någon jaktmark, säger Pär Jonsson.
När ryktena började gå om en stor reservatsbildning och dess konsekvenser tog Pär Jonsson kontakt med Sveaskog.

Pär Jonsson är kritisk till den bristfälliga informationen. Jaktklubben vet ännu inte om de får jaga på delar av den jaktmark de arrenderat av Sveaskog. Foto: Lars-Henrik Andersson

Han fick svar av Sveaskogs jakt- och klövviltsansvarige som också hade hört ryktena. I ett mejl fick Pär veta att Sveaskog inte skulle erbjuda någon kompensationsmark om jakträttsupplåtelsen sades upp.
Strax före jul 2018 kom uppsägningen från Sveaskog. Då var nämligen den jättelika mångmiljonaffären mellan staten och Jokkmokks allmänning i stort sett i hamn.

 

Stora summor

Staten genom Naturvårdsverket betalade alltså 205 miljoner kronor till Jokkmokks allmänning för att kunna göra naturreservat av 11 skogsområden på totalt 10.000 hektar.  Eftersom det rör sig om så stora summor, delades affären upp i två delar och slutfördes bara för en vecka sedan då regeringen godkände Naturvårdsverkets köp av resterande områden.

Njietjavárre – ett av de skogsområden som nu ska bevaras för framtiden. Foto: Per-Anders Jonsson

Allmänningen köpte i sin tur skog för 217 miljoner kronor av statligt ägda Sveaskog, och på ett av dessa skogsområden jagar idag Jokkmokks jaktklubb. Affären skapade med andra ord en dominoeffekt.
Staten tillåter dock fortsatt jakt i naturreservaten och har gjort ett avtal om det med Jokkmokks allmänning. Med andra ord får delägarna i allmänningen behålla jakten i naturreservaten samt fler jaktområden i de skogsområden som köptes av Sveaskog.
– Det sticker i ögonen på folk att Jokkmokks allmänning gör på det här sättet. Mycket vill tydligen ha mer och det blir nu svårare för unga marklösa jägare att få tillgång till älgjaktmarker, säger Pär Jonsson.

 

Inga kommentarer

– Den mark som Sveaskog säljer till allmänningen sker inom ramen för deras markförsäljningsprogram. Vilka överenskommelser Sveaskog gör med de nya ägarna avseende jakten har vi inga kommentarer till, säger Karin Marklund, avtalsansvarig för överenskommelsen på Naturvårdsverket.
– Jag vet inte idag om någon av de drabbade jaktlagen kommer att få behålla någon del av de marker som de tidigare haft avtal med oss om. Eftersom Sveaskog inte har några ”lediga” jaktmarker så har vi inte heller möjlighet att kunna kompensera drabbade jaktlag. Vi väljer att inte gå in i befintliga jaktlag och plocka av dem areal till förmån för de drabbade jaktlagen. Däremot har vi inget emot att jaktlagen välkomnar in de drabbade jägarna i sina jaktlag. Här har Jägareförbundet en roll att spela, att förmå andra jaktlag att solidariskt välkomna drabbade jägare som löper risken att bli utan jakt, säger Anders Harr, jakt- och klövviltsansvarig vid Sveaskog.
– Jag har svårt se vår roll i det här, Anders Harr vet mycket väl hur svårt det är att få in nya jägare i befintliga jaktlag, säger Mikael Samuelsson, tidigare ordförande för Jägareförbundet Norrbotten.

 

 

”Olyckligt”

Christian Rimpi, skogsförvaltare vid Jokkmokks allmänning, tycker det är olyckligt att jägare, och som i det här fallet ett helt jaktlag, kommer i kläm.
– Det tycker nog alla allmänningsdelägare, men vi ställde frågan till delägarna om det fanns efterfrågan på mer jaktmark från deras sida, och det fanns det. Dessutom har vi ett stämmobeslut att förhålla oss till, där det beslutades att delägarna ska ha tillgång till all jakt. Därför kan vi inte efterskänka jakträtten i de områden som vi förvärvat av Sveaskog, säger Christian Rimpi.

Christian Rimpi, skogsförvaltare vid Jokkmokks allmänning, tycker det är trist att älgjaktlag hamnar i kläm när staten bildar nya naturreservat. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jokkmokks allmänning ägs av 900 privata skogsägare med fastigheter i Jokkmokks kommun.
Det är inte bara Jokkmokks jaktklubb som förlorar jaktmark på grund av statens reservatsbildning.
– Det finns några fler jaktlag som också drabbas, tyvärr, säger Christian Rimpi.
För Pär Jonsson och hans jaktkamrater återstår nu bara väntan. De hoppas få behålla nästan halva arealen, som inte ingått i någon bytesaffär mellan staten, Jokkmokks allmänning och Sveaskog.
– Men vi vet ingenting. Informationen är bristfällig, konstaterar Pär Jonsson.
Förre ordförande i jaktklubben, Tommy Andersson, skrev en motion till Jägareförbundet som delvis fick bifall i samband med länsstämman nyligen.

”Sveaskog kunde ta mer ansvar för sina trogna arrendatorer”

Tommy Andersson menar att staten borde ha gett jaktklubben ett par års förvarning för att klubben skulle haft chans att i rimlig tid hitta andra jaktmarker.
”Sveaskog kunde ta mer ansvar för sina trogna arrendatorer”, skriver Tommy Andersson i motionen.
Jägareförbundet Norrbotten håller med och lovar att verka för att de stora skogsägarna i allmänhet och Sveaskog i synnerhet tar större hänsyn till jägare och jaktlag när liknande stora markaffärer genomförs.
– Att skydda natur som naturreservat innebär att värdefull natur bevaras och görs tillgänglig för naturupplevelser. Dessa skogar i Jokkmokk är några av de mest värdefulla i landet och kommer att komplettera befintliga skyddade områden på ett bra sätt, sade Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande i november 2018.
Men bildandet av naturreservat är inte problemfritt. Christian Rimpi berättar att de områden som nu allmänningen sålt innehöll en stor andel (cirka 40 procent) skog som är mogen för föryngringsavverkning.

Christian Rimpi visar Jokkmokks allmännings skogar och de områden som sålts till staten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Merparten av den skog som allmänningen köpt av Sveaskog som kompensation för den som såldes är dock yngre och inte i ålder att slutavverkas.
– Det är en bra investering på sikt men i nuläget kommer trycket att avverka på andra håll att öka vilket försvårar samverkan med berörda samebyar, säger Christian Rimpi.
I Jokkmokk är drygt 1,2 miljoner hektar (av kommunens totala area på 1,9 miljoner hektar) mark skyddad i form av bland annat nationalparker, naturreservat och andra biotopskydd, att jämföra med hela Skånes yta som är 1,1 miljoner hektar.
– Biologisk mångfald och skogsskydd är viktigt, men man ska vara medveten om att det får konsekvenser för såväl skogsägare, rennäring, jägare och fiskare, säger Christian Rimpi.
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) är dock nöjd med uppgörelsen.

Sarkavarebrännan, ett av de elva områden som nu blir naturreservat i Jokkmokks kommun, bildar en östlig förlängning av naturen i Muddus nationalpark. Foto: Frédéric Forsmark

– Jag uppskattar det omfattande arbete som alla parter har gjort för att hitta en överenskommelse mellan markägaren och staten. Regeringens långsiktiga strategi kommer vara att fortsätta stärka hotade naturområden med höga värden över hela landet, sade ministern i ett pressmeddelande daterat 29 mars i år.
Men jägarna i Jokkmokks jaktklubb är inte nöjda och ordförande i Jokkmokks jaktvårdskrets, Kenneth Karlsson, skriver i ett svar på Tommy Anderssons motion:
”Hur illa får man behandla folk som har skött sig klanderfritt i 50 år?”

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Webbfrågan

Vad krävs för att du ska acceptera att det flyttas vargar till området där du bor?

Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram