Frågan om vilka arter, och vilken jakt, regeringen avser i sitt förslag om hur beslut om jakt på rovdjur, andra däggdjur och fåglar ska kunna överklagas har skapat förvirring i jägarleden.
Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa, som idag skickade in förbundets svar och kommentarer till regeringens förslag, klarar här ut begreppen.
– Förslaget gäller licensjakt efter stora rovdjur, samt de skyddsjaktbeslut som fattas av länsstyrelserna. Det kan till exempel handla om skyddsjakt på skarv, och sammantaget rör det sig bara om ett fåtal ärenden per år.

Viktig fråga
Den övriga, ”vanliga”, jakten som till exempel efter mård, gräsand och skogshare, regleras i ett så kallat normgivningsbeslut där vilka arter som får jagas och vilka jakttiderna ska vara, tas av regeringen.
– Det är därför vi betonar att det är så viktigt att den ordningen består. Normgivningsbeslut om allmän jakt som tas av regeringen kan enligt grundlagen inte överklagas, säger Ola Wälimaa.
Men om regeringen skjuter ifrån sig den frågan, och istället anser att Naturvårdsverket eller länsstyrelserna ska ta beslut även om allmän jakt på vanliga arter kommer det att bli problem.
– Risken är stor att vi då skulle hamna i ett träsk med en lavinartad ökning av överklagningar, säger Ola Wälimaa.

En nödlösning
Enligt Jägareförbundet är det som regeringen nu föreslår, att licensjakt och skyddsjakt på stora rovdjur endast ska kunna överklagas till förvaltningsrätten i Luleå med kammarrätten i Sundsvall som överprövande instans, samt att besluten om vargjakt ska tas senast i september, endast en nödlösning.
– Det är det enda regeringen kan göra just nu eftersom detta endast kräver ändringar i förordningar. Men det måste till en långsiktig lösning. Därför vill vi att det tillsätts en utredning av överprövningssystemet där man tittar på såväl instansordningen som vilka beslut som ska vara möjliga att överklaga, liksom hur talerätten ska utformas. Det är ju till exempel inte givet att ett skyddsjaktbeslut på en enstaka björn i en population på flera tusen djur har sådan miljöpåverkan att miljöorganisationerna ska ha talerätt, säger Ola Wälimaa.
Sådana eventuella lagändringar ligger dock några år framåt i tiden, påpekar han.

Samma domstol
Med vissa förslag till förändringar tillstyrker Jägareförbundet i övrigt regeringens förslag, för att, som man skriver, minska problemen på kort sikt.
För att få en mer rättssäker bedömning vid de aktuella domstolarna föreslår man att handläggare och domare utbildas i faunavård och viltförvaltning. Inom ramen för det allmänna uppdraget kan Jägareförbundet åta sig att genomföra en sådan utbildning, skriver man.
Jägareförbundet vill också att alla jaktbeslut, inte bara de som gäller de stora rovdjuren, ska hanteras av samma förvaltningsrätt i första instans. Regeringens förslag innebär att skyddsjaktbeslut på andra arter ska överklagas till förvaltningsrätten i aktuellt område.
För att få bästa möjliga kontinuitet och förutsägbarhet vill Jägareförbundet också att licensjaktbeslut på stora rovdjur ska vara treåriga, samt att de fattas i så god tid som möjligt. Senast tre månader innan jakten börjar.
– En sådan ordning bör inte bara gälla varg utan licensjakt efter samtliga rovdjur. Med treårsintervall minimeras problemen, givet att beslut kan ändras under resans gång såsom vid all adaptiv förvaltning av en viltart, säger Ola Wälimaa.
Genom att klicka på länken här intill kan du läsa hela Jägareförbundets svar på regeringens promemoria angående överklaganden av jaktbeslut.