– Det är egentligen svårt att förstå att vi får jaga kråka på våren. Fågeldirektivet är tydligt på den punkten: man får inte jaga fåglar när de flyttar till sina häckningsplatser och det är ju det vi gör, vi jagar kråkan på vårsträcket. Det är egentligen förvånande att vi kunnat jaga kråka på det här sättet utan att Sverige blivit anmält till EU-kommissionen, säger han.

Föreslår förkortad jakttid på kråka – jägare mycket kritisk

Daniel Ligné spekulerar i att det kan bero på att ornitologerna tyckt det varit okej med kråkjakt eftersom kråkan är en predator som gärna plundrar fågelbon.

– Det finns möjlighet till en del undantag i fågeldirektivet och där kommer vårt kompromissförslag med i bilden.

Slår hårt mot viltvården

I Jägareförbundets förslag (som i kväll diskuteras bland länsföreningarnas ordföranden) betonas dock att Naturvårdsverkets förslag till förkortad jakttid slår hårt mot de som jagar predatorer i viltvårdande syfte. Där står skrivet: ”Jakt på kråkfåglar är av yttersta vikt för viltvården. Förbundet inser de etiska och juridiska problemen med att jaga under reproduktionstid.”

Skyddsjakt

Vidare föreslår Jägareförbundet att skyddsjakt får bedrivas på enskilds initiativ, likt det som gäller för årsunge av rödräv under tiden 16 mars–15 april i södra delen och 30 mars–30 april i norra delen av landet.

– Vi får se om länsföreningarnas ordföranden köper det här förslaget, som i så fall skulle innebära att man med hänsyn till viltvården ska få jaga kråka på våren i form av skyddsjakt på enskilds initiativ.

• Går det att hävda skyddsjakt på enskilds initiativ om man skjuter sträckande kråka med hjälp av en uvbulvan?

– Det är ju definitivt en gråzon. Skjuter du en rävvalp på din mark, ja då har du gjort skillnad på din mark. Att skjuta en kråka i Uppsala som är på väg till Sundsvall innebär att du inte bedrivit viltvård på din mark. Visst finns det betänkligheter, men det är det enda vi sett som någon form av möjlighet, säger Daniel Ligné.

Han anser det är svårt att kräva att jakttiden förblir densamma som i dag för kråkor och hänvisar till fågeldirektivet och att det inte går så bra för kråkan, som minskat i antal.

– Och det har ingen koppling till jakten utan till EU:s jordbrukspolitik och att vi täcker över soptippar i allt högre utsträckning.

Beslut av styrelsen

Jägareförbundets synpunkter på Naturvårdsverkets förslag beslutas slutligen av förbundsstyrelsen.