”Ingen panik. Älgjakten kan sannolikt bedrivas i normal omfattning, men tveksamhet gäller augustijakt på råbock, åtminstone i de delar av landet som drabbats värst av det radioaktiva nedfallet”. Så skrev Svensk Jakt i nummer 7–8 år 1986.

I Sverige drabbades området runt Gävle allra hårdast. Men det radioaktiva nedfallet fick stora, negativa konsekvenser över stora delar av landet.
Till en början ägnade myndigheter och allmänhet mest uppmärksamhet åt nässlorna, som inte skulle plockas, samt korna som inte fick släppas ut på grund av kärnkraftsolyckan.
Men så småningom började allt fler inse att även viltet och jakten drabbats oerhört hårt av katastrofen. Rådjur, älgar och andra vilda djur gick ju inte hålla inne så att cesiumhalten skulle gå ned, och inte heller kunde någon ge sig ut i markerna och slå ner all vegetation.

Inga pengar från staten

Jägareförbundet begärde omedelbart 200.000 kronor i extraanslag så att Livsmedelsverket skulle kunna ta prov även på viltet. Men några pengar fick förbundet inte av staten.

Så småningom kom dock Livsmedelsverket ändå igång med provtagning på trafikdödat klövvilt och då visade det sig snart att även viltet hade höga halter av cesium.

Jägareförbundet fick då tillstånd av staten att samla in prover från ett 20-tal vilda arter. Provtagningen skulle göras på så många vilda djur som krävdes för att bedöma radioaktiviteten. Bland annat skulle ett 30-tal älgar skjutas i länen Jämtland, Västernorrland och Västerbotten.

Uppdraget genomfördes av Jägareförbundet och resultatet från de 19 första fällda älgarna visade att 15 av dem låg under riktvärdet, 300 becquerel per kilo, och fyra strax över.

”Före Tjernobyl hade väl ingen i sin vildaste fantasi kunnat ana att viltköttet kanske skulle svartlistas på grund av radioaktivitet efter ett utländskt kärnkaftshaveri. Men den 14 juni 1986 beslutade Livsmedelsverket om salu- och överlåtelseförbud för morkulla i tre norrlandslän”, skrev Svensk Jakt i sitt reportage i nr 7-8.

Morkullor

Länen där morkullor inte fick säljas eller överlåtas var Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten. Åtgärden gjorde av Livsmedelsverket bland annat efter att en analyserad morkulla från Eskön norr om Gävle visade en rekordhög halt motsvarande 17.000 becquerel per kilo.

Men trots det allvarliga läget manade expertisen och tidningen jägarna till lugn.

– Jägarna kan känna sig lugna. Det finns knappast någon som äter så mycket viltkött att risken för till exempel cancer ökar. Det sa docent Krister Samuelsson vid Radiofysiska institutionen i Lund i en intervju i tidningen.

Men jägare i de hårdast drabbade områdena lät sig inte övertygas. Hundratals fällda älgar grävdes ned de första åren och även idag, 30 år efter olyckan, påverkas vi av Tjenobyl. Det radioaktiva ämnet cesium-137 har en halveringstid på 30 år men det finns fortfarande i marken. Och fortfarande genomförs provtagning från viltkött.

Strålningen mäts i becquerel per kilo, för vanliga livsmedel ligger gränsvärdet på 300 becquerel per kilo och för sådant som viltkött, svamp och bär, som man generellt äter mer sällan, ligger gränsvärdet på 1.500 becquerel per kilo.

Så sent som i höstas fanns kött från flera älgar med värden över 2.000 becquerel per kilo och vissa över 3.000 becquerel per kilo från till exempel Hudiksvalls kommun i Hälsingland.

Ny jaktfom i Sverige

Vårjakten på råbock kom till som en följd av det radioaktiva nedfallet från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Vårjakten på råbock inleddes 1990 i delar av länen Västernorrland, Gävleborg, Uppsala län samt Västmanland.

1992 utökades jakten till att omfatta hela länen samt Nordmalings och Umeå kommuner i Västerbottens län och numera får man jaga vårbock i hela Västerbottens län. Bequerelhalten i rådjursköttet är som lägst under våren. I samband med goda svampår är cesiumhalten i rådjursköttet mycket hög under hösten.

1995 publicerade Svensk Jakt ett reportage där journalisten Göran Bengtsson följt med ett svensk-ukrainskt forskarteam till det folktomma Tjenobyl. Forskarna undersökte hur det vilda påverkats av kärkraftskatastrofen.

Det kan vara ett av de bästa reportagen som publicerats i Svensk Jakt. Du kan ladda hem och läsa reportaget som pdf genom att klicka här.