Vargens populationstillväxt inom EU är en framgångssaga, men med en ökad vargstam har också konflikterna med människor och näringar ökat. I flera år har jägare och jaktorganisationer, men också företrädare för andra landsbygdsnäringar, argumenterat för en tydligare och mer pragmatisk förvaltning av vargstammen inom EU.

EU-kommissionen lyfte möjligheten om nedlistning av vargens skyddsstatus 2023, men för detta krävdes först en ändring i Bernkonventionen. EU hade så sent som året dessförinnan röstat nej till ett nedlistningsförslag som lagts fram till Bernkonventionen av Schweiz.

Eget förslag

Våren 2024 kom ministerrådet överens om att EU skulle gå fram med ett eget förslag, och i december samma år röstade Bernkonventionens ständiga kommitté – med resultatet att vargens skyddsstatus ändrades i konventionen.

Resultatet av omröstningen var nödvändig för en förändrad EU-lagstiftning. Kommissionen presenterade relativt kort efter detta ett förslag på ny lagstiftning, med en flytt av vargen från art- och habitatdirektivets bilaga 4 till bilaga 5. Detta betyder rent konkret att vargens skyddsstatus går från strikt skyddad till skyddad art som kan bli föremål för förvaltning inom EU. 

Parlament och råd eniga

Under våren 2025 röstade EU-parlamentet för lagförslaget och ministerrådet behandlade därefter lagförslaget som en ren formalia eftersom regeringarna i rådet redan innan parlamentets omröstning hade gett uttryck för sitt ställningstagande i frågan.

Nu – den 14 juli 2025 – faller den sista EU-pusselbiten på plats. I dag träder formellt lagstiftningen i kraft och EU:s medlemsländer har nu juridiska möjligheter att enklare förvalta sina populationer av varg. För att förändringen ska få genomslag i förvaltningen måste den ändrade lagstiftningen också implementeras i nationell rätt.