I dag kan ett viltvårdsområde välja att skjuta färre älgar än vad älgskötselområdet beslutat om älgtillgången är låg. Det vill Holmen skog ändra på i en motion med nio förslag.

Holmen skog, som är fastighetsägare i 150 viltvårdsområden i Västerbotten, vill nu att dessa tar beslut som i princip innebär att medlemmarna i området inte själva kan besluta om att skjuta färre älgar än vad älgskötselområdet bestämt. Och att de viltvårdsområden som inte är anslutna till ett älgskötselområdet ska bedriva jakten med ambitionen att fylla tilldelningen.

Försöker nå målen

På måndagskvällen samlades ett 80-tal jägare från olika viltvårdsområden inom Lycksele jaktvårdskrets för att få information om skogsbolagets förslag. Några jägare tyckte att Holmen sparkade in redan öppna dörrar eftersom många viltvårdsområden redan i dag försöker nå avskjutningsmålen.

Något som Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Hans Geibrink höll med om.

Mikael Karlsson, viltförvaltare vid Holmen skog, berättade för jägare i Lycksele att skogsbolaget nu ska bli mer aktivt i de viltvårdsområden där bolaget är fastighetsägare. Foto: Lars-Henrik Andersson

Alla viltvårdsområden har fått en motion som är undertecknad av Holmen skogs viltförvaltare Mikael Karlsson. I den vill Holmen att viltvårdsområdena tar följande beslut:

”Att älgjakten inom VVO bedrivs i linje med ÄSO (älgskötselområdet) bestämmelser och inriktning för jakten och avskjutningen inkluderat målstyrd-/avlysningsjakt, detta förutsatt att VVO är anslutet till ÄSO. Om VVO utgör eget älgjaktsområde och ej är anslutet till ÄSO så bedrivs jakten med ambitionen att uppfylla tilldelningen.”

”Sträva mot 100 procent”

– Vi måste hjälpas åt att nå avskjutningsmålen. 90 procents måluppfyllelse är okej, men vi ska sträva mot 100 procent och för att kunna göra det måste vi skapa förutsättningar för jakt, säger Mikael Karlsson.

I motionen finns flera förslag som handlar om att öka möjligheterna till älgjakt:

Att viltvårdsområdets årsstämma ska utse jaktledare i tillräcklig omfattning för att undvika situationer där frånvaron av jaktledare begränsar jaktutövningen för övriga inom viltvårdsområdet. Holmen menar att samtliga hundförare i ett jaktlag med fördel utses till biträdande jaktledare.

”Det är inte alltid lämpligt att hundföraren är jaktledare.”

Det senare har dock Hans Geibrink synpunkter på:

– Det är inte alltid lämpligt att hundföraren är jaktledare eftersom jaktledaren ska vara så nåbar som möjligt och det är du inte om du smyger in på ett ståndskall. Hundföraren kan ha fullt upp med annat.

Flera viltvårdsområden i Västerbotten, där Holmen är fastighetsägare, har fått en motion som bland annat handlar om att skapa fler möjligheter till älgjakt. Detta för att nå avskjutningsmålen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Jaga älg på egen hand

Vidare vill Holmen i sin motion att älgjakt ska vara tillåten (inom jakttidsramarna) så länge avskjutningsmålet inom älgskötselområde eller licensområde inte är uppnått.

Dessutom vill Holmen skog att enskild medlem ska ha möjlighet att jaga älg även om det inte är fler medlemmar som är intresserade eller har möjlighet att delta vid tillfället.

”Viltvårdsområden är en bra grund för jaktlig samverkan.”

Skogsbolaget vill även att viltvårdsområdena i högre utsträckning öppnar upp för försäljning av gästjaktkort för älgjakt och att älgar som fälls sent på säsongen går till försäljning om inte jaktlaget har möjlighet ta hand om älgarna på grund av kyla.

– Viltvårdsområden är en bra grund för jaktlig samverkan, och vi vill att det skapas förutsättningar för jakt istället för begränsningar, säger Mikael Karlsson.

Hjälp och stöd

Han berättar också att Holmen kommer flytta fram positionerna som fastighetsägare i viltvårdsområdena och vara mer aktiv som markägare.

– Då får vi också koll på hur det är ställt inom viltvårdsområdena och var det fungerar bra och mindre bra. Och där det fungerar mindre bra kan vi erbjuda hjälp och stöd.

Ett sjuttiotal jägare från Lycksele var intresserade av att lyssna till varför Holmen skog skrivit en motion som innehåller åtta förslag att ta ställning till. Foto: Lars-Henrik Andersson

Hans Geibrink:

Hans Geibrink. Foto: Jan Henricson

– Säger viltvårdsområdena ja till motionen så säger man även ja till avlysningsjakt. Jag tror också många jaktlag har tillräckligt många jaktledare och de flesta viltvårdsområden jagar redan i dag med målsättningen att fylla tilldelningen och nå avskjutningsmålet. Ett ja till motionen innebär också att viltvårdsområdena tar på sig att jaga ända fram till jakttidens slut, oavsett snödjup samt inte heller kunna bestämma att flytta fram jaktstarten. Jag tycker viltvårdsområdena nu ska fundera över konsekvenserna av förslagen i motionen innan man tar beslut. Motionen handlar om att en markägare, i det här fallet Holmen skog, vill ta ifrån alla andra markägares inflytande.

”Bara synen av vår logotype på motionen väcker misstankar hos jägare.”

– Vi som fastighetsägare vill att viltvårdsområdena ska arbeta efter älgskötselområdets inriktning och vi har fått positiva reaktioner från jägare på vår motion, men det är klart: många förknippar Holmen med något ont. Bara synen av vår logotype på motionen väcker misstankar hos jägare. Men vi vill vara öppna och raka med vart vi vill och vad vi har för mål. Det här handlar inte om att lära upp viltvårdsområdena utan få dem att fungera bra och att vi har aktiva viltvårdsområdena. Vi vill tvätta bort stämpeln att Holmen vill utrota älgen, säger Mikael Karlsson och tillägger:

– Vi vill skapa förutsättningar för jakt, inte begränsningar.

Inte utgöra ett hinder

Så här skriverMikael Karlsson i motionen:

”De absolut flesta viltvårdsområden, VVO, har beslutat om att älg skall jagas som gemensamhetsjakt vilket innebär att samtliga med jakträtt för älg inom VVO skall beredas möjlighet att delta i jakten. Denna regel är god men skall inte utgöra ett hinder inom VVO och begränsa jakten för de som är intresserade.”