Till skillnad från andra fritidssysselsättningar i landet tvingas jägarna betala en statlig avgift för att få utöva sin hobby. Man får enligt lag inte jaga i Sverige om man inte betalat viltvårdsavgiften och avgiften måste betalas varje jaktår.

Viltvårdsavgiften ska användas för att ”främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen”. Vilda däggdjur och fåglar ska enligt lagen ”vårdas i syfte att bevara landets viltbestånd och främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna”.

Avgiften samlas i den så kallade Viltvårdsfonden och det är regeringen som årligen delar ut pengar ur viltvårdsfonden till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård.

Viltvårdsfondens pengar delades ut så här under 2017:

Svenska Jägareförbundet – 52,2 miljoner kronor. Jägareförbundet får varje år pengar ur Viltvårdsfonden för sitt arbete med jakt- och viltvårdsuppdraget, tidigare kallat det allmänna uppdraget, att leda delar av den praktiska jakten och viltvården.

Naturvårdsverket – 25,1 miljoner kronor. Naturvårdsverket fick 6,7 miljoner kronor för driften av register över jaktkort och jägarexamen samt 18 miljoner kronor till finansiering av viltforskning. Syftet med forskningen är att bidra med kunskap för en hållbar förvaltning av vilt. Dessutom har 400.000 kronor betalats ut till Naturhistoriska Riksmuseet via Naturvårdsverket för deras forskning kring sälpopulationernas hälsostatus. Naturhistoriska Riksmuseet använder delar av medlen som ersättning till jägare som lämnar in sälar för undersökning.

Jägarnas Riksförbund – 7,5 miljoner kronor. Jägarnas Riksförbund får årligen ett grundbidrag och ett medlemsrelaterat bidrag.

Övriga myndigheter och organisationer som tilldelats jägarnas pengar är:

Statens veterinärmedicinska anstalt – 4 miljoner kronor

Länsstyrelser  – 400.000 kronor

Naturskyddsföreningen  – 400.000 kronor