Publicerad 23 maj 2019 - 07:01

Stolt jägare och medlem. Men var hör medlemmen hemma, i länsföreningen eller i förbundet eller i båda? Frågan kommer att vålla debatt på Jägareförbundets årsstämma som hålls nästa helg på Öster Malma. Foto: Jan Henricson

Hård debatt väntar på förbundsstämma

När Svenska Jägareförbundet håller sin årsstämma på Öster Malma nästa helg väntar en hård debatt om förslaget till nya stadgar. En del av kritiken riktas mot förslaget att den enskilde jägaren inte bara ska vara medlem i sin länsförening, utan också i Jägareförbundet centralt.

När förbundsstyrelsen till förra årets stämma i Kiruna lade fram ett liknande förslag till nya stadgar återremitterades det av ombuden. Ändringarna var för långtgående ansågs det, och delegater från bland annat Skåne påpekade stillsamt att de gärna behåller sina medlemmar i egen regi.

I det nya förslaget sägs att medlemmen ska vara medlem på alla nivåer, det vill säga i krets, i länsförening och i förbund. Men även det möts av kritik, företrädesvis från flera sydsvenska länsföreningar som aviserat att man inte ställer sig bakom förslaget.

 

”En tolkningsfråga”

Linda Mattisson-Olsson är ordförande i Jägareförbundet Blekinge och kritisk mot förslaget till nya stadgar. Foto: Privat

Länsordföranden i Blekinge, Linda Mattisson-Olsson, har kommit att bli frontfigur för de kritiska rösterna, inte minst med tanke på den krönika hon skrev om saken i nya numret av Svensk Jakt, nr 6, som utkommer i dagarna. Hennes kritik mot stadgeförslaget har inte mildrats sedan hon tog till pennan:

– Framför allt gäller den att man flyttar tillhörigheten för medlemmarna, parallellt med att föreslå en uteslutningsklausul utan att specificera vad den innebär. En länsförening ska kunna uteslutas om den skadar förbundets anseende. En sak är att utesluta någon som bryter mot stadgarna. Men vad betyder skadat anseende? Det blir en tolkningsfråga. Och var är medlemmen medlem och hur hanterar vi det, om vi hamnar i detta i och för sig osannolika men inte omöjliga läge, frågar Linda Mattisson-Olsson.

 

Föreningar tvekar

Linda Mattisson-Olsson bekräftar att flera länsföreningar i södra Sverige känner sig osäkra, och tvekar inför att säga ja till stadgeändringen.

– Vid sidan om att vara tveksamma till förslaget ifrågasätts processen. Det sägs att årsstämman beslutar om stadgeändringen. Men det är förbundsstyrelsen som initierat den, och någon bra motivering till varför stadgarna ska ändras har inte framförts.

Hon beskriver frågan som svår att sätta sig in i. Textmassan att läsa in är omfattande när gamla och nya stadgar ska jämföras och det är inte enkelt att förstå vad som menas.

– Men det känns som stadgar mer anpassade till ett företag än till föreningar och ideellt arbetande medlemmar. Jag tycker det är väldigt märkligt. Normalt är man medlem i en förening, föreningen är ansluten till ett förbund. Varför ska vi ha det annorlunda i Svenska Jägareförbundet?

Blekingarnas ordförande säger att hon har kretsar som fått förslaget på remiss samt enskilda medlemmar i sitt län bakom sig när hon kommer att yrka avslag på förslaget. Hon hoppas att tillräckligt många ombud från andra länsföreningar är av samma åsikt.

 

Tror på ett ja

Anders Iacobaeus i Jägareförbundets styrelse säger att förslaget till nya stadgar är väl avvägt och att han tror det går igenom på årsstämman. Foto: Magnus Rydholm

Någon ytterligare återremittering av stadgeändringarna lär det inte bli. Det tror i varje fall inte förbundsstyrelsens representant i arbetsgruppen som tagit fram förslaget, Anders Iacobaeus.

– Faller det den här gången lär det dröja några år innan frågan kan väckas igen. Men jag tror det går igenom. Arbetsgruppen har lyssnat på remissinstanserna, och förbundsstyrelsen lägger fram ett bra förslag till stämman, säger han.

Att det finns skilda uppfattningar om hur stadgarna ska utformas och hur medlemmarna ska organiseras i de olika nivåerna tycker Anders Iacobaeus är naturligt. Och om det inte går att nå total enighet på årsstämman är det inte det som avgör kvaliteten i Jägareförbundets arbete.

– Som det ser ut nu finns det inte full enighet. Några föreningar tycker att de haft för dåligt med tid för att sätta sig in i förslaget, andra vill gå vidare. Förbundsstyrelsen lägger fram förslaget nu, bland annat för att uppdraget från förra årets stämma var att återkomma med ett reviderat förslag tills i år. Det innebär att man är medlem i alla nivåer samtidigt, och det är nog så de flesta medlemmar uppfattar att de är, säger Anders Iacobaeus.

 

Vitalare årsstämmor

Han pekar ut ytterligare en del i förslaget som kan komma att debatteras. Styrelsen anser att årsstämman vitaliseras med fler ombud. Genom att varje länsförening får skicka ett ombud för varje 1,5 procent av medlemmarna som man har, givet att alla får minst två ombud, skulle antalet fördubblas.

– Alla vinner på det, men vissa inte lika mycket.  Årsstämmorna skulle bli betydligt bättre med fler ombud, säger Anders Iacobaeus. Alternativet är att behålla nuvarande system.

Iacobaeus säger att det inte är något som hindrar ombud från att föreslå att delar av stadgeförslaget lyfts ut och behandlas separat, medan annat förkastas. Men förslaget från förbundsstyrelsen är att hela paketet ska antas på en gång.

Så är Jägareförbundet organiserat

Svenska Jägareförbundets organisation har under förbundets långa historia genomgått flera förändringar.

Länge bestod Jägareförbundet dels av avdelningar, varav Stockholmsavdelningen var den största, dels av jaktvårdsföreningar som omfattade ett län eller delar av ett län. Det fanns även andra sammanslutningar av jägare som var kollektivt anslutna till förbundet. Någon länsjaktvårdsförening har tidvis tillhört förbundet och tidvis stått utanför.

Lokala jaktvårdsföreningar under olika namn växte fram mer allmänt under 1920- och 1930-talen. De har som regel varit anslutna till länets jaktvårdsförening och har efter hand utvecklats till jaktvårdskretsar, ofta med mycket stark anknytning till sin länsförening.

Svenska Jägareförbundets organisation är i dag uppbyggd på det sätt som anges nedan. Alla delar av organisationen består av separata juridiska personer som har förbundit sig att samverka i enlighet med vad som framgår av gällande stadgar för olika delar av organisationen.

Kretsarna

Jaktvårdskretsar är det naturliga samarbetsorganet och träffpunkten för jägare på det lokala planet. Här kan man delta i olika aktiviteter, utbyta erfarenheter, vidareutbilda sig och få nyttiga kontakter i jaktliga frågor. Högsta beslutande organ är årsmötet där de enskilda medlemmarna röstar. Årsmötet utser en styrelse som leder verksamheten mellan årsmötena.

Länsföreningarna

Länsföreningar tar till vara jägarnas intressen på regional nivå. Länsföreningen är den naturliga tyngdpunkten i viltförvaltningen och ett jägarnas språkrör gentemot länsstyrelser och andra regionala aktörer. Högsta beslutande organ är länsföreningsstämma där ombud för jaktvårdskretsarna röstar. Länsföreningsstämman utser en styrelse som leder verksamheten mellan stämmorna.

Nationellt

Svenska Jägareförbundet är den nationella organisationen och har till uppgift att samordna verksamheten inom hela organisationen, att visa upp Jägareförbundet för omvärlden och att påverka utvecklingen i jaktliga frågor såväl nationellt som internationellt. Högsta beslutande organ är årsstämman där ombud för länsföreningarna röstar. Årsstämman utser en styrelse som leder verksamheten mellan årsstämmorna.

Jägareförbundet har genom anställd personal ett nationellt kansli och en fältorganisation som verkställer årsstämmans och förbundsstyrelsens beslut och ger stöd åt länsföreningar, jaktvårdskretsar och enskilda medlemmar.

Personalen samordnar och utför tillsammans med förtroendevalda och andra medlemmar de samhällsinsatser som förbundet får medel för ur Viltvårdsfonden (jakt- och viltvårdsuppdraget).

Källa: Svenska Jägareförbundet

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Lindroth testar rakrepetrar

Mest läst

Mina artiklar
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram