• Är en statlig fond som finansierar forskning, övervakning och åtgärder kopplade till vilt och jakt i Sverige.
• Pengarna i fonden kommer från jägarnas avgifter, alltså inte från vanliga skattemedel.
• Naturvårdsverket administrerar Viltvårdsfonden.

I sin moders spår
Älgens säsongsvandring är avgörande för både överlevnad och biologisk mångfald. När vintrarna blir kortare kan rörelsemönstren förändras. I projektet ”I sin moders spår” analyseras gps-data från Sverige och Norge för att förstå hur miljö, mänsklig påverkan och social inlärning styr vandringen. Målet är att kunna förutse framtida mönster och skydda viktiga vandringsvägar.

Projektet pågår 2026–2028 och finansieras av Viltvårdsfonden med 3,97 miljoner kronor.

Älgens framtida utbredning
Projektet ska ta reda på hur älgen påverkas av klimatförändringar. Med hjälp av långtidsdata från 687 älgar i hela Sverige analyserar forskare hur väder, livsmiljö och rörelsemönster påverkar djurens energiförbrukning och reproduktion.
Särskilt fokus ligger på hur värmeböljor och brist på skyddande skog ökar stressen. Målet är att kunna förutse var älgen kan leva i framtiden och ge bättre underlag till viltförvaltningen.

Projektet pågår 2026–2028 och finansieras av Viltvårdsfonden med 2,9 miljoner kronor.

BearKin: Förbättrade metoder för att övervaka stora rovdjur
Forskningsprojektet ska förbättra metoderna för att övervaka stora rovdjur, särskilt brunbjörn. Målet är att ta fram mer tillförlitliga uppskattningar av stammarnas storlek och utbredning som stöd för förvaltningen.
Med över 25 års genetisk data utvecklas statistiska modeller som bättre använder insamlat material, som dna från spillning och hår samt släktskapsdata. En webbaserad plattform ska visa regionala täthetskartor.

Projektet pågår 2026–2028 och finansieras av Viltvårdsfonden med 4,08 miljoner kronor.

Ny metod för åldersbestämning av rovdjur
Projektet ska ta fram en ny dna-metod för att bestämma ålder på rovdjur, främst brunbjörn. Målet är att kunna avgöra ålder med hjälp av spillning som redan samlas in, i stället för att analysera tänder från döda djur. Bättre kunskap om hur gamla djuren är och hur många som kan få ungar ger viktig information för förvaltning och jakt.

Projektet pågår 2026–2027 och finansieras av Viltvårdsfonden med 1,05 miljoner kronor.

Hållbar säljakt och effekter på kustfiske och fiskbestånd
Ett forskningsprojekt ska ta fram kunskap för en mer hållbar förvaltning av gråsäl i Östersjön. Målet är att balansera bevarande med minskade skador på kustfiske och fiskbestånd. Projektet utvärderar riktad jakt på sälar som orsakar problem i känsliga områden och undersöker hur det påverkar fiskarter som gädda och abborre. Även sälens beteende och jägarnas vilja att delta studeras. Resultaten ska ge stöd för framtida beslut.

Projektet pågår 2026–2028 och finansieras av Viltvårdsfonden med 3,83 miljoner kronor.

Vilt – en väg att minska distansering från naturen bland unga vuxna
Ska ta fram nya sätt att minska ungas distans till naturen – med vilda djur i fokus. Målet är att utveckla ett kommunikationsverktyg som kan användas i naturbaserade aktiviteter för att stärka samhörighet med naturen bland unga vuxna i städer. Forskarna ska studera hur vilda däggdjur upplevs, hur negativa känslor inför djur hanteras och jämföra svenska metoder med arbetssätt i Australien.

Projektet pågår 2026–2028 och finansieras av Viltvårdsfonden med 3 miljoner kronor.

DigiWild – Medborgarforskning och AI i klövviltförvaltning
Ska utveckla ny viltövervakning med hjälp av viltkameror och automatiserad bildanalys. Målet är att snabbare kunna följa hur klövvilt som älg påverkas av klimatförändringar och förändrad markanvändning. Genom att analysera bilder från jägarnas hundratusentals kameror och kombinera dem med statistiska modeller ska populationsutvecklingen kunna följas i nära realtid. Det ska ge snabbare och mer träffsäkra beslut i förvaltningen.

Projektet pågår 2026–2028 och finansieras av Viltvårdsfonden med 3,89 miljoner kronor.

Att rädda viltets historia: Digitalisering av data
Projekt ska rädda och digitalisera över 50 års insamlad data om rådjur och ekorre. Materialet omfattar mer än 3 500 individer av vardera art och är unikt, eftersom liknande data inte längre samlas in. Rådjursserien kommer från Bogesund och sträcker sig över 57 år, medan ekorrmaterialet täcker 20 län. Genom att skanna, kvalitetssäkra och bygga en samlad databas ska materialet göras tillgängligt för framtida forskning.

Projektet genomförs 2026 och finansieras av Viltvårdsfonden med 352 000 kronor.