Som mångårig medarbetare i Svensk Jakt är Göran Bengtsson ett välkänt namn i jägarkretsar. Hans breda jaktliga erfarenhet och stora sakkunskap har tagits tillvara vid Jägareförbundets produktion av fack- och kurslitteratur. Bäst kommer han dock till sin rätt som fri författare.

Göran Bengtssons jaktliga hemvist är sydöstra Skåne. Här är han född och uppvuxen, här inleddes hans jägarbana och här håller han till alltjämt som nybliven ålderspensionär.

Jag träffade Bengtsson första gången när jag började på Svensk Jakt. Det var 1992. Vår intressegemenskap utvecklades till personlig vänskap. Vi kom att arbeta ihop i olika bokprojekt, bland annat jägarskolböckerna. Vi kom också att jaga en hel del tillsammans.

Göran Bengtsson har en journalistisk bakgrund som radioreporter men kom tidigt i kontakt med jaktpressen. Han närde ett innerligt hat till det ytskummande som ständigt framtvingas av brist på tid och utrymme. Bengtsson ville tränga ner på djupet i varje ämne och älskade att sätta perspektiv på olika företeelser.

”Har Bengtsson jägarexamen?”

Det finns bohemer och så finns det riktiga bohemer. Göran Bengtsson tillhör den senare kategorin. Han vägrade exempelvis in i det längsta att skaffa mobiltelefon. Skickade man ett mejl till honom fick man ett fax till svar.

Det går också många historier om Bengtsson, bland annat denna:

Göran Bengtsson var kommunjägare i Simrishamn. En ny chef på kommunalhuset bestämde att alla kommunjägare skulle ha jägarexamen. Det hade inte Bengtsson. Han blev uppkallad till chefen.

– Har Bengtsson avlagt jägarexamen?

– Nää, svarade Bengtsson sanningsenligt. Men jag har skrivit boken …

Tilläggas kan att Bengtsson fick behålla sitt förordnande.

Kulturpris för Jaktens själ

År 2000 utkom Göran Bengtsson och fotografen Magnus Nyman med boken Jaktens själ. En slags prosabok, där Bengtsson i korta texter försöker fånga jaktens inre väsen. Boken belönades med Jägareförbundets kulturpris. Prissumman var 30.000 kronor att dela på två. När Bengtsson fick frågan hur han skulle använda pengarna blev svaret:

– De ska forsla mig till Afrika. Där är stjärnhimlen klar och där betraktas kött som värdefullt protein. I Afrika står man lite närmare livets realiteter än vad vi gör här i Västeuropa.

Göran Bengtsson har gjort otaliga jaktresor, framför allt till Sydafrika. Och hos honom brinner för evigt den afrikanska drömmen sedan den en gång nästan blev verklighet. Det var på 1970-talet som Bengtsson tillsammans med en kompis bestämt sig för att köpa en farm i Namibia, bosätta sig där och försörja sig genom att arrangera jakt. Allt var klappat och klart när Bengtssons kompanjon omkom i en tragisk trafikolycka. Bengtssons afrikanska dröm krossades brutalt.

Mycket av författarens tankar runt denna traumatiska händelse och hans olyckliga kärlek till Afrika kommer fram i boken När stjärnor faller (2005) som handlar om samspelet mellan olika människor under en afrikansk safari.

Jaktens glädje

I danske Kaj Munk har Göran Bengtsson en av sina favoritförfattare. Han kunde beskriva jaktens glädje, menar Bengtsson.

Själv gör han det i boken Vingslag och bakspår (2004); en lite annorlunda jaktbok där författaren ger utlopp för sin stilistiska förmåga och formuleringskonst.

Göran Bengtssons bohemiska liv har dock haft ett pris. Hans bristande omtanke om sin egen hälsa har medfört att författarskapet numera går på sparlåga, vilket många sörjer över.