Stödutsättning av fjällgäss har varit en viktig del i Jägareförbundets Projekt Fjällgås ända sedan starten. Under 1990-talet visade genetiska undersökningar att vissa av avelsfåglarna i fångenskap hade inslag av gener från en annan gåsart, nämligen den närbesläktade bläsgåsen.

Detta har lett till en oro för att dessa gener skulle spridas bland vilda fjällgäss. Oron har lett till en lång och hård strid mellan olika intressen inom fjällgåsarbetet.

Niklas Liljebäck. Foto: Projekt Fjällgås

– Så här i efterhand, efter alla dessa år med hårda ord mot Projekt Fjällgås, kan man ju önska att någon ställt frågan om hybridgenerna som upptäcktes hos fåglar i fångenskap verkligen spreds bland de vilda fjällgässen, säger Niklas Liljebäck, projektledare för Projekt Fjällgås.

Färsk studie

I dag onsdag presenterar Naturhistoriska riksmuseet en rykande färsk vetenskaplig studie, publicerad i tidskriften Scientific Report, som visar att det inte finns några hybridinslag bland vilda fjällgäss i varken Sverige, Ryssland eller Norge.

Vidare visar studien att dagens svenska utsättningsprogram, som bygger på vildfångade ryska fjällgäss och som startade 2010, bidrar till att minska inaveln i den svenska fjällgåspopulationen som häckar i Norrbottens fjällvärld.

Värdefulla resultat

– Dessa resultat är mycket värdefulla för vårt fortsätta arbete. Inte bara för att diskussioner om genetiken nu kan ske på vetenskaplig bas. Kanske viktigast för Projekt Fjällgås är att studien visar att dagens utsättningsprogram kan lösa flera problem, kopplade till genetiken i det vilda beståndet, och därmed bör fortsätta, säger Niklas Liljebäck, som också är medförfattare till den aktuella artikeln.

Artikeln som nu publiceras redovisar ett arbete utfört av forskare på Naturhistoriska riksmuseet och har finansierats av Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet.