Genetikprofessor vägrar svara på frågor

Jägarna betalar 1,2 miljoner kronor till genetikprofessor Linda Laikres forskning. Men hon vägrar att svara på frågor från landets största jägartidning.

Svensk Jakt kontaktade Linda Laikre, professor i populationsgenetik på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, och bad om en kort intervju. Vilket ämne eller frågor vi ville gå in på uppgavs inte vid e-postkontakten. Men Linda Laikre vill ändå inte låta sig intervjuas av Svensk Jakt.

”Tack för denna förfrågan. Jag avböjer dock intervju i Svensk Jakt”, skriver hon i ett kortfattat mejl.

Hon svarar inte heller på varför hon inte vill svara på Svensk Jakts frågor.

För Sveriges Radio Ekoredaktion uttalar sig däremot Linda Laikre. I en intervju på måndagen sågade hon regeringens planer på en riktad vargjakt i vinter mot de vargar som är mest inavlade.

– Jag tycker att det vore direkt olämpligt att göra det i det här läget. Även om individer är inavlade, så har dom genetiskt material som kan vara värdefullt, sa Linda Laikre till Ekot.

 

Säger ja till jägarpengar
Linda Laikre har dock inga problem att ta emot jägarnas pengar. 2010 riktade hon dessutom kritik mot att hon inte tilldelats medel ur Viltvårdsfonden.

Två år senare beslutade Naturvårdsverket att hon tilldelas 1,2 miljoner kronor ut fonden, fördelade på 600.000 kronor i år och ytterligare 600.000 kronor under 2013.

Medlen i Viltvårdsfonden kommer från de pengar som jägarna betalar när de löser det obligatoriska statliga jaktkortet. Dessa 1,2 miljoner kronor går till Linda Laikres och Nils Rymans forskningsprojekt om genetiskt livskraftiga rovdjursstammar i Fennoskandinavien.

 

Gynnsam bevarandestatus
Naturvårdsverket har tidigare gett sju forskare i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att stärka den genetiska situationen för den svenska vargstammen. Två av forskarna som fått uppdraget är populationsgenetikerna Linda Laikre och Nils Ryman vid Stockholms universitet.

Uppdraget har redovisats till Naturvårdsverket som en del i verkets beräkningar av vargstammens gynnsamma bevarandestatus i landet.

 

Beräkningsmodell sågas
Genetikprofessor Dag Lindgren ifrågasätter den beräkningsmodell som använts för att ta fram gynnsam bevarandestatus för varg, vilken han anser resulterar i ett omotiverat högt antal vargar för gynnsam bevarandestatus.

Dag Lindgren anser man borde ha tittat på hur man skulle förvalta den svenska vargstammen, som härstammar från fem individer. Men istället har en modell använts som bygger på en hypotetisk vargstam med konstant antal som är en avsnörd del av en ännu större vargpopulation utan inavel.

Tanken var att Linda Laikre skulle beredas möjlighet att förklara och försvara den modell som använts och som kritiserats. Men hon vägrar alltså att svara på frågor från Svensk Jakt.

 

 

Forskarnas tredje uppgift

Utöver högskolornas och universitetens två huvuduppgifter, utbildning och forskning, är de dessutom ålagda att utföra den så kallade tredje uppgiften. Den innebär att det är högskolornas och universitetens uppgift att dela med sig av kunskap till det omgivande samhället. Detta finns stadgat i den svenska högskolelagen (1992:1434):

I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (Lag 2009:45).

 

 

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev