Publicerad 1 maj 2020 - 10:00

På över hälften av Gävleborgs läns yta tycks älgförvaltningens avskjutningsmål inte vara i närheten av att stämma överens med älgstammens verkliga storlek.

På nästan 80 procent av Gävleborgs läns yta tycks älgförvaltningens avskjutningsmål inte vara i närheten av att stämma överens med älgstammens verkliga storlek. Foto: Kenneth Johansson

Gävleborgs älgstam i fritt fall

Premium

Knappt hälften av Gävleborgs 14 älgförvaltningsområden klarade avskjutningsmålen den senaste jaktsäsongen. I två av områdena fälldes bara 63 procent av tilldelningen.

”Älgen berikar upplevelsevärdet i skogen och som nationalsymbol är den viktig för turismnäringen. Älgjakt, som berör en stor del av befolkningen i Gävleborgs län, är en viktig källa till rekreation och gemenskap.
Älgstammen utgör också en värdefull naturresurs som genererar en stor mängd kött av hög kvalitet.”

Så står det i inledningen av länsstyrelsens broschyr ”Övergripande riktlinjer för älgförvaltning inom Gävleborgs läns inrättade älgförvaltningsområden”.

Men frågan är vilket värde dessa ord egentligen har? För på över hälften av länets yta tycks älgförvaltningens avskjutningsmål inte ens vara i närheten av att stämma överens med älgstammens verkliga storlek.

 

I figuren visas en schematisk bild över hur de olika aktörerna inom älgförvaltningen förhåller sig till varandra.

Gävleborgs län är indelat i 14 älgförvaltningsområden där varje område i huvudsak ska omfatta egna delpopulationer av älg. Det är länsstyrelsen som godkänner och fastställer samtliga skötsel- och förvaltningsplaner för älg. Tillsammans omfattar områdena knappt två miljoner hektar.

 

Tio procent

För att nå avskjutningsmålen krävs att avskjutningen ligger inom tio procent marginal från den beslutade avskjutningen. Fem älgförvaltningsområden i Gävleborg ligger inom dessa tio procent.

Ett sjätte, Trödje, är snubblande nära med en avskjutning som ligger elva procent över målet. Det är för övrigt det enda området i länet där jägarna skjutit fler älgar jämfört med den ursprungliga tilldelningen den senaste säsongen.

 

Gävleborgs älgförvaltningsområden. Karta: Länsstyrelsen

Dessa områden klarar inte avskjutningsmålen

Södra Gästrikland. 87 procent fällda älgar jämfört med avskjutningsmålen. Området omfattar 146.000 hektar.

Voxna. 85 procent fällda älgar jämfört med avskjutningsmålen. Området omfattar 127.500 hektar.

Söder Voxnan. 80 procent fällda älgar jämfört med avskjutningsmålen. Området omfattar 104.000 hektar.

Furuvik. 76 procent fällda älgar jämfört med avskjutningsmålen. Området omfattar 17.000 hektar.

Ödmorden. 72 procent. Området omfattar 182.000 hektar.

Norra Hälsingland. 70 procent. Området omfattar 525.000 hektar.

Öster-Ljusnan. 63 procent. Området omfattar 190.000 hektar.

Ljusnan-Voxnan. 63 procent. Området omfattar 254.500 hektar.

 

Sämre på kalv

Ännu sämre är fyllnadsgraden på kalv. Även här är Ljusnan-Voxan (52 procent) och Öster-Ljusnan (55) längst ifrån avskjutningsmålen på kalv. Voxna sladdar också betänkligt med sina 56 procent.

 

”Missbedömt älgstammen”

Enligt Elina Eriksson, handläggare vid länsstyrelsen i Gävleborgs län, är den vanligaste orsaken till låg måluppfyllnad att man missbedömt älgstammens storlek.

– Det finns en återkommande problematik med för stora älgskador, skador som markägarsidan vill minska genom att sänka älgstammen. Det är också markägarsidan som till sist har utslagsröst och därmed bestämmanderätt, säger Elina Eriksson.

 

Har det förekommit några avvikande meningar från jägarsidan när skötselplanerna har formats?

– Nej, inte så vitt jag vet, säger Elina Eriksson.

 

Området Ljusnan-Voxnan har ett av landets högsta rovdjurstryck i form av varg och björn. Men inom området Öster-Ljusnan finns i dagsläget inte alls samma mängd stora rovdjur som påverkar älgstammen.

– Man ska också veta att rovdjurens predation ska beaktas som en faktor när älgavskjutningen tas fram, säger Elina Eriksson.

 

Under flera års tid har måluppfyllnaden i älgavskjutningen blivit allt sämre. Länsstyrelsen godkänner år efter år de skötselplaner som tas fram, men myndigheten reagerar inte när målen inte uppfylls.

Hur går länsstyrelsen i Gävleborgs län vidare nu?

– Vi kommer att öka kontrollerna och då även titta bakåt hur hög måluppfyllnaden varit inom olika områden. Planerna ska vara realistiska.

– Däremot har inte vi tjänstemän på länsstyrelsen den lokala kunskapen om hur älgstammen ser ut. Vi tror inte på att det blir bättre om vi ska peka med hela handen utan förordar utökad kommunikation mellan samtliga inblandade, säger Elina Eriksson.

 

Svensk Jakt har nåtts av uppgifter att större viltvårdsområden i Ovanåkers kommun i Hälsingland, överväger att hoppa över älgjakten i höst på grund av älgbrist.

Har du hört något om det?

– Länsstyrelsen har nåtts av rykten om det, men om det bara stannar vid just rykten eller blir något mer konkret vet jag faktiskt inte.

 

Läs även

Se all statistik på Älgdata.se (extern länk)

 

Skribent

Olle Olsson

olle.olsson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram