Det har länge setts en utveckling i Vombs fure med att kronviltet utsätts för ökande störningar från friluftsaktiviteter av olika slag. Länsstyrelsen skriver i sin förvaltningsplan för kronvilt från 2019:

”Ett problem på vissa lokaler är att kronviltskådare, naturfotografer och annat friluftsliv kan orsaka störningar, i synnerhet under brunsten.”

I just Vomb är det mycket störningar året om.

Djurskyddsområde

– Det är problem som jag förutsåg redan för 20 år sedan och som har lett till att länsstyrelsen instiftat och uppgraderat ett djurskyddsområde. Syftet är att minska störningarna från allmänheten, under brunsten finns även ett område med beträdandeförbud, säger Anders Jarnemo.

Han anser att djurskyddsområdet har haft en viss effekt. Det finns skyltar som informerar om aktiviteter som inte är tillåtna alls, som cykling, brukshundsträning, körning med hundspann och orientering, med mera.

”Problemet är folk som inte följer föreskrifterna.”

– Man får inte gå med lös hund, hunden ska vara kopplad året runt. Det är något som även jägarna i området påverkas av, men de har varit mycket tillmötesgående och slutade jaga med lös hund redan före djurskyddsområdets tillkomst, säger Anders Jarnemo och fortsätter:

– Problemet är folk som inte följer föreskrifterna. De som struntar i att hunden ska vara kopplad eller tränar brukshundar trots att det inte är tillåtet.

Den här typen av förbuds- och informationsskyltar verkar inte räcka för att det känsliga kronviltet ska få den ro och det skydd det behöver. Bättre skyltar och ökad tillsyn behövs. Foto: Anders Jarnemo

Bottnar i okunskap

Det bottnar förmodligen i okunskap om hur störningskänsligt kronviltet är, mycket mer känsligt än annat klövvilt. Anders Jarnemo tycker därför att det måste komma ut mer information i området, i form av bättre skyltar.

– Det behövs tillsyn och information i mer positiv anda om orsakerna till de föreskrifter och förbud som gäller inom djurskyddsområdet. Som fakta om kronviltets ekologi och hur man ska bete sig om man vill se och höra kronviltet utan att störa: ”gå där, stå där”. Men det behövs också bättre tillsyn. Länsstyrelsen har varit på plats några enstaka gånger och är medveten om att det behövs i större utsträckning, säger han.

Kronviltet söker sig ut på de öppna fälten på grund av störningar i skogen. Där blir de föremål för nyfikna människors intresse, vilket blir ytterligare en störning för djuren. Foto: Anders Jarnemo

Ändrat beteende

De vanligt förekommande vardagsstörningarna har lett till att kronviltet i Vomb har ändrat beteende. Anders Jarnemo berättar att djuren knappt går in i skogen längre, där det är för mycket aktivitet som stör dem.

– I stället står ute på de stora fälten hela dagarna och blir väldigt synliga. Folk tror att djuren trivs så, men i själva verket är det ett tecken på att något inte är riktigt bra. Och när folk går ut på fälten för att titta på djuren blir de skrämda där också.

Brunsten populär

Ovanpå detta uppstår ökade störningar under brunsten.

– Det är mängder av folk som ska ut och titta, lyssna och fotografera kronviltet. Inte alla vet hur man ska bete sig för att visa hänsyn, var man ska gå, utan vill komma så nära som möjligt. Det händer att människor går över öppna fält rakt mot djuren, för att få närbilder med mobilkameran. De verkar inte förstå eller bry sig om att de skrämmer viltet, säger Anders Jarnemo.

Brist på skydd och föda

Samtidigt har det blivit brist på skydd och föda för kronviltet i Vomb, bland annat på grund av skogsavverkning.

– Det bästa skyddet är täta ungskogar och det har blivit färre sådana. För att få nya ungskogar behöver man avverka gammal skog och plantera ny. Det är det som har gjorts. Det är ju också den gängse gången i skogsbruket.

”Vi har en kritisk period och situation nu, det ska man inte sticka under stol med.”

Planteringarna har hägnats in för att skogen ska komma upp snabbare. Anders Jarnemo förklarar att hägn är något positivt för att det då snabbt blir ny skog. Men samtidigt begränsar hägnen dessvärre utrymmet för kronviltet.

– Nu har vi haft diskussioner med Malmö stad, de ska ta ner hägn där ute nu. Det kommer att skapa korridorer för viltet, säger han, men fortsätter:

– Vi har en kritisk period och situation nu, det ska man inte sticka under stol med. Kronviltet har trängts ut från skogen. Djuren är i större utsträckning på mindre, privatägda grannmarker, där de lokalt kan ställa till med stora skador på gröda.

Offentligägd mark

Det är helt enkelt viktigt att djuren blir kvar på den offentligägda marken vid Vomb, där man har större tolerans för de skador som kan uppstå på skog och åkermark och har en omsorgsfull förvaltning och jakt.

– Jag har en fortlöpande kommunikation med markägarna Malmö stad och Sydvatten om den viltvårdsplan som finns för Vomb och att åtgärder enligt den genomförs. Jag möts av positiva besked. Marken är delad mellan två ägare som måste ha en helhetssyn, med gemensam förvaltning och samma syn på viltvårdsåtgärder. Förhoppningen är att åtgärder ska rulla igång på allvar nu. Både för att skapa mer skydd och mer foder i form av viltåkrar, säger Anders Jarnemo.

Tillsyn och information ska freda kronviltet

David Börjesson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Malmö anser att behovet av tillsyn har ökat i många områden, inte minst på grund av den pågående pandemin.

– Det är många som söker sig ut i naturen, vilket i grunden är positivt. Men det har lett till en väldigt stor ökning av tillsynsbehovet, säger han.

Han har själv varit ute på tillsyn i Vombs fure och tycker att det är märkligt vilken attityd en del människor har. Hundar släpps trots förbud eftersom ”min hund jagar inte, den springer bara efter en stund och sedan kommer den tillbaka”.

Respekt

– Det gäller att ha respekt för det vilda och vilka regler som gäller. Kronvilt är mycket mer störningskänsligt än dov, till exempel, säger David Börjesson och fortsätter:

– Tillsyn är jätteviktig men det handlar om tillgängliga resurser, skyltning är också jätteviktig. Men sedan gäller det att folk följer de regler som finns.

Håller du med om att det är akut att öka skydd och tillgång på föda?

– Ja det finns ett behov av det. Men markägarna har ett naturvårdsanpassat sätt att sköta skogen. Allmänhetens störningar är det stora problemet, säger David Börjesson.

Hans kollega Helena Holmgren på länsstyrelsen, har hand om tillsynen i Vomb.

Är det ytterligare åtgärder på gång i Vombs fure?

– Vi är medvetna om att där är ett hårt tryck, det är ett väldigt attraktivt område för många. Att det inte fungerar bra som det är nu är helt klart, säger hon, och fortsätter:

– Vi har beslutat att vår närvaro ska öka, men det är inte bestämt några tillsynsveckor än. Det behövs också informationsinsatser om varför vissa aktiviteter är förbjudna.