Förslaget kommer från Eksjö jaktvårdskrets som anser att en höjning av ersättningarna är nödvändig om det ska finnas några kontaktmän och eftersöksjägare i framtiden.
När motionen behandlades på Jägareförbundet Jönköpings läns årsstämma, som hölls på High Chaparral den gångna helgen, var det ingen tvekan om vad ombuden tyckte i frågan.

Motionen går vidare

Därför går motionen nu vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma som hålls i Kiruna i början på juni. Där får man ta beslut om förbundet ska arbeta för Eksjökretsens förslag som innebär:
o Kontaktman som tar emot anmälan och skickar ut eftersöksjägare och som återrapporterar till NVR ersätts med 300 kronor.
o I de fall kontaktmannen gör platsbesök utgår ersättning med totalt 700 kronor.
o Eftersök på rådjur ersätts med 1.000 kronor.
o Eftersök på älg eller vildsvin ersätts med 1.000 kronor.

En lugn stämma

För övrigt kan man beteckna stämman som en lugn tillställning där debatten uteblev. Mötesordföranden Bengt-Anders Johansson svingade klubban så snabbt att ombuden fick vara på alerten för att hänga med.
Nya i styrelsen efter avgående Robert Jönsson, Annette Pettersson och Göran Hansson blev Pierre Svensson, Mullsjö, Fredrik Svensson, Värnamo, och Stellan Eriksson, Vaggeryd.

Stig Johansson och Evert Frisk har grävt djupt i arkiven och berättade intressant och medryckande om Jägareförbundet Jönköpings läns 100 år i jaktvårdens tjänst. Foto: Jan Henricson

Intressant om 100 år

När Jägareförbundet Jönköpings län förra året fyllde 100 år gjordes det inte särskilt mycket väsen av den saken. I år uppmärksammades emellertid jubileet då Stig Johansson och Evert Frisk gjort en djupdykning i arkiven där man samlat många intressanta händelser, varav de berättade om vissa delar vid inledningen av stämman.
Förbundet, som då hette Jönköpings läns jaktvårdsförening, bildades när ett 30-tal jägare från olika håll i länet 1917 samlades i stugan i Stadsparken i Jönköping.

Efter många år i styrelsen för Jägareförbundet Jönköpings län fick Göran Hansson ta emot förbundets förtjänsttecken i silver. Ordförande Gunnar Lindblad, till vänster, tackade Göran för hans insatser. Foto: Jan Henricson

Förslag om fridlysning

Föreningens första ordförande var Fabian Lilliecreutz och som första åtgärd föreslog man att rapphönsen skulle fridlysas under tre år. Ledamöterna diskuterade också om en kattskatt skulle införas, men kom fram till att jaktlagstiftningen erbjöd möjligheter som var effektivare än en skatt skulle vara för att hålla nere antalet lösdrivande katter.

Länsordförande Gunnar Lindblad kragslår Sven-Olof Rang med Svenska Jägareförbundets förtjänsttecken i silver. Foto: Jan Henricson

En viktig roll

Stig och Evert berättade om hur jakten under första hälften av förra seklet sågs som en del av folkhushållningen. Kanske var det därför som Hushållningssällskapet gick in med pengar för att stödja jaktvårdsföreningens arbete, då intäkterna från medlemsavgiften inte var tillräckligt stor.
Etik och moral inom jakten var aktuell redan för 100 år sedan. Då talade man bland annat om vapenhantering, där det påpekades att de fall jägaren reste med tåg skulle ha vapnet oladdat.

Rådjursrena stövare

Länsföreningen har under årens lopp spelat en viktig roll vad gäller jakt, viltvård och naturvårdsarbete.
När debatten om stövare som jagade rådjur sköt fart på 40- och 50-talen ansåg man visserligen att det med tanke på Smålands stora skogar inte gick att jaga med kortbenta hundar, men man ville också arbeta för att stövare skulle göras rådjursrena.