Mer än 60 procent av de infektionssjukdomar som finns kommer från djur, de flesta från vilda djur. Flera av de smittor som kan göra oss människor sjuka är sjukdomar som sprids från vilda djur, så kallade zoonoser. Men vad är det som ligger bakom ett sjukdomsutbrott?

I ett nytt forskningsprojekt samarbetar forskare från en rad discipliner för att tillsammans fylla kunskapsluckorna. De ska ta fram ett system som kan varna oss i tid för att undvika stora sjukdomsutbrott bland vilda djur och människor.

Skogssork

Nyckeln för att ge svar på frågorna är Europas vanligaste däggdjur – skogssorken.

Genom att studera denna vanliga smågnagare kommer forskarna att kunna dra slutsatser om förekomsten av smittämnen och sjukdomsutbrott hos olika viltarter och även människor.

Många smittämnen använder värddjur för att kunna utvecklas och spridas, eller vektorer som för vidare smittan till andra djur. Smågnagare är ofta värddjur, till exempel fästingar får smittämnen från just smågnagare.

Jaktbart vilt

Exempel på sjukdomar hos människor och vilda djur inklusive jaktbart vilt som orsakas av denna typ av smittämnen är harpest, avmagringssjuka, fågelinfluensa och fästingburen hjärnhinneinflammation, TBE.

Pärlugglornas fångst kan ge tidig prognos för harpest

I det här projektet vill forskarna ta reda på hur förekomsten av smittämnen ser ut hos vilda djur med fokus på just jaktbart vilt. För att göra det har de tillgång till data och insamlade prover från fler än 70.000 smågnagare som samlats in sedan 1970-talet.

Frauke Ecke.
Foto: Susanna Bergström, SLU

– Det gör det möjligt att studera både den nuvarande och den tidigare förekomsten och utbredningen av smittämnen hos smågnagare, säger Frauke Ecke, docent i landskapsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och ansvarig för forskningsprojektet.

Intervjuer

Forskarna kommer också att ta hjälp av jägare för att i intervjuer undersöka kunskaper och attityder kring sorkfeber och harpest, två sjukdomar orsakade av smittämnen hos vilda djur som jägare riskeras att exponeras för.