Nya vargar hittade – område för licensjakt minskas 6759 Views
Arbetet med nya jakttider har börjat – jägare får säga sitt i stor enkät 4428 Views
Fjälljaktsutredarens ”bokslut” väcker ilska bland politiker 2586 Views

Förbundet: Skarpa åtgärder för att laga kantrad älgförvaltning

Ett år har gått sedan Svenska Jägareförbundet inledde projektet Fokus Älgjakt. Nu presenteras en lång lista på åtgärder för älgförvaltningen, samtidigt som det konstateras att nuvarande system kan lagas.

Svensk Jakt Publicerad 19 februari 2024 - 09:08

Under det senaste året har Svenska Jägareförbundet jobbat med undersökningen kopplad till älgjakten. Under den gångna helgen möttes representanter för Jägareförbundets totalt 22 länsföreningar, och vid denna ordförandekonferens presenterades delar av resultaten från undersökningen.

Underkänns

I pressmeddelandet från Jägareförbundet fastslås att avskjutningen av älg nu är den lägsta på 50 år, samtidigt som frustrationen ökar alltmer bland jägarna samt att fler nu anser att älgförvaltningen kantrat.

Utöver detta underkänns målet om max fem procents betesskador, samtidigt som förbundet kräver att förutsägbarheten i förvaltningen ska öka och älgstammen vara större.

Uttalande från Svenska Jägareförbundets ordförandekonferens

Nuvarande älgjaktsystem går att laga. Men det behövs en översyn av reglerna.

Älgförvaltningssystemet måste börja fungera i enlighet med intentionerna i lagstiftningen. Alla mål i förvaltningen måste beaktas. Inte bara de skogliga.

Idag används kryphål i reglerna, som exempelvis gör att för stort fokus riktas mot antal djur. Älgstammens kvalitet, vilket var en del av huvudpunkterna i riksdagsbeslutet, har fått en underordnad betydelse vilket måste åtgärdas.

Älgförvaltningen måste byggas underifrån, där varje områdes unika förutsättningar beaktas. Idag genomförs förvaltningen i alltför hög grad med fakta och åsikter från nationell eller regional nivå. All viltförvaltning ska vara lokal. Det gäller även älgen.

Representanter i älgförvaltningen måste ha en lokal koppling till området och ska därför inte kunna delta i flera olika älgförvaltningsområden.

Dagens arbetssätt gör det svårt att föra dialoger och diskussioner, för att sedan kompromissa och komma överens.

Länsstyrelsen behöver få verktyg och mandat för att hantera dysfunktionella älgförvaltningsgrupper och områden. Detta saknas idag.

Älgförvaltningen ska enligt intentionerna vara adaptiv. Bristerna gör att den lika gärna kan beskrivas som destruktiv – för älgen, samarbetsklimatet och viljan till delaktighet.

Äbin har alltför svag koppling till älgförvaltningen för att resultaten ska kunna användas som underlag i älgförvaltningen.

Med en minskande älgstam kan inte jägarnas fällavgifter bekosta myndigheternas utgifter. En del av kostnaderna behöver finansieras med skattemedel, samt att länsstyrelsens administration behöver effektiviseras.

Rovdjursförvaltningen påverkar älgförvaltningen. Dagens höga tätheter med rovdjur påverkar i alltför hög grad det möjliga jaktliga uttaget.

Vidare anser förbundet att det bör framgå vilken avkastning förvaltningen kan ge:

”Ett mycket högre fokus behöver läggas på hur många älgar det är önskvärt att ha som ett långsiktigt årligt uttag inom olika älgförvaltningsområden.” Avslutningsvis framhålls att förbundet kommer att fortsätta arbetet och därigenom lägga skarpa förslag för att förbättra älgförvaltningen – men att det också krävs beslut från såväl politiker som myndigheter för att ”skapa ordning i älgförvaltningen.”