– Regeringens syfte med utredningen är att kunna skapa en modern lagstiftning för långsiktigt hållbar jakt och viltvård som är enkel att tillämpa. Delbetänkandet som nu har överlämnats kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete kring jakt och viltvård, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett uttalande.

I fjol beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att ta fram förslag på en moderniserad jaktlagstiftning och som bättre harmoniserar med EU-rättsliga regler och långsiktigt underlättar för svensk jakt- och viltförvaltning.

Bland förändringsförslagen återfinns bland annat flerartsförvaltning av klövvilt. Något konkret förslag presenteras inte, men utredaren Mats Wiberg har skapat ett hypotetiskt förslag för att kunna se om detta kräver författningsstöd. Utredarens slutsats är att detta inte krävs.

Förenklad skyddsjakt

Bland förslagen i delbetänkandet återfinns också en ny mer liberaliserad skyddsjaktslagstiftning. Förslaget är att det ska räcka med skador för att kunna skyddsjaga klövvilt. Nuvarande lagstiftning kräver stor eller väsentlig skada.

Peter Kullgren sa på onsdagens pressträff att detta förslag kommer medföra förbättringar regionalt för exempelvis markägare i områden med täta dovhjortspopulationer.

Slopad fällavgift

Kostnaderna för älgförvaltningen föreslås också ses över. Utredaren Mats Wiberg föreslår att den bästa lösningen är att fällavgiften för älg slopas. I stället ska finansiering av flerartsförvaltning på klövvilt finansieras via en höjning med 90 kronor på det statliga jaktkortet, den så kallade viltvårdsavgiften.

Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet är kritisk till detta förslag på finansiering.

– Oaktat den rättviseaspekt som exempelvis drabbar småviltsjägare som med förslaget måste vara med och bekosta klövviltsförvaltning, så tycker Jägareförbundet att älg- eller flerartsförvaltning av klövvilt ska finansieras med offentliga medel, säger han och meddelar att förbundet nu ska sätta sig ner och gå igenom delbetänkandet ordentligt.

Ytterligare förslag

I tillägg till förslagen ovan föreslår utredaren att plocka bort arter från listan över statens vilt. Förslaget är att myskoxe, hjort och älg stryks från listan över statens vilt. Vidare föreslås att förvaltningsmärkning av varg uttryckligen ska bli tillåten.

En jakträttshavare ska kunna söka efter, spåra och förfölja vilt som bör avlivas av djurskyddsskäl. Det ska också bli enklare att få jaga på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon. Tillstånd ska slopas och det ska räcka med att anmäla sig, enligt förslaget i delbetänkandet.

Förbundet kommenterar

Svenska Jägareförbundets generalsekreterare Carl-Johan Djurstedt Holm tycker det är bra att utredningen förhållit sig relativt strikt till direktivet om en juridisk översyn av jaktlagen.

– Vi kan konstatera att man främst behandlat de frågor som funnits utpekade, exempelvis en harmonisering av de svenska lagarna till EU-rätten, vilket varit bra. Utredningen har främst tittat på hur lagarna är formulerade och hur de kan bli bättre, säger han.

Men Djurstedt Holm saknar ett helhetsperspektiv i utredningens förslag på rapporteringsskyldighet för arter som berörs av EU:s direktiv.

– Vi saknar i utredningen exempel från våra grannländer hur snett obligatorisk avskjutningsrapportering ofta slår. Förslaget kan innebära obligatorisk avskjutningsrapportering för alla fågelarter, medan frivillig rapportering av övrigt vilt ligger kvar, säger han.

Slutbetänkandet ska levereras innan årsskiftet. Svenska Jägareförbundet, som kommenterar delbetänkandet på sin hemsida, är en av flera remissinstanser.