När snart två månader gått sedan utbrottet blev känt har inte mindre än 750 jägare utbildats i biosäkerhet, och därmed deltagit i sökandet efter döda vildsvin.

Jägareförbundets ansvariga konsulent Lars Björk och riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné hyllar de jägare som oförtrutet har ställt upp för att bekämpa den afrikanska svinpesten ASF.

– Utan de lokala jägarna skulle det här inte gå. Man kan prata om att andra skulle kunna utföra arbetet, men ingen känner markerna och vildsvinen som de lokala jägarna. Det är något som myndigheterna också förstår och uppskattar, säger Daniel Ligné.

Hjälp behövs

Viljan att bidra till trots, Jägareförbundets ansvariga börjar nu märka en viss trötthet hos de lokala jägarna.

– Och det är inget konstigt med det. När man har jobbat så länge och så hårt avtar entusiasmen. De lokala jägarna som gör och har gjort ett fantastiskt arbete behöver hjälp, säger Lars Björk.

Därför vänder sig förbundet nu till angränsande länsföreningar och jaktvårdskretsar för att engagera fler jägare i sökandet efter vildsvinskadaver.

– Vi har sökt igenom kärnområdet på 10 000 hektar och mer än 50 procent av hela den smittade zonen på 100 000 hektar. Men ännu återstår mycket arbete, säger Lars Björk.

Måste vara jägare

Han är betonar att det är viktigt att det är jägare som deltar i kadaversökandet.

– De är vana att röra sig i skog och mark och de vet hur vildsvinen beter sig. Det är mycket viktigt att kretsordförandena engagerar sig och noga kontrollerar vilka som anmäler sig för att delta i bekämpningen av ASF. Bland annat för att det vore ödesdigert om vi får in några jaktmotståndare som vill sabotera vårt arbete, säger Lars Björk.

Stängsel och drönare

I dagarna har arbetet med att sätta upp stängsel runt kärnområdet inletts. Jordbruksverket har träffat överenskommelser med markägare som berörs, och entreprenörer som normalt anlitas av Trafikverket har vid det här laget satt stolpar längs gränserna till åtta–nio kilometer av området som ska hägnas in. Man räknar med att stängslingen är klar om tre–fyra veckor.

Särskilt utrustade drönare har också köpts in av myndigheterna. Dessa håller nu på att trimmas in för att användas där det är särskilt besvärligt att söka på marken.

– I delar av brandfältet är det omöjligt att ta sig fram. Utöver att där ligger mängder av nedfallna träd är lövuppslaget så tätt, med tiotusentals stammar per hektar, som gör det omöjligt att leta efter döda vildsvin, säger Lars Björk.

Jakt på gång

Planerna för hur vildsvinsjakten i området ska gå till är också klara.

– Det finns en plan för hur jakten ska bedrivas, som är antagen av Jordbruksverket. Nu gäller det att sätta de planerna i verket, och där blir de lokala jägarna fortsatt avgörande, säger Daniel Ligné.

Utöver vaktjakt vid åtlar och foderplatser kommer också fällor att användas för att komma åt de återstående vildsvinen i området.

– Vi kartlägger nu åtlar och viltkameror. Vi planerar att använda oss av en till två åtlar per tusen hektar, där vi har möjlighet att åtla med material som är mer attraktivt för vildsvinen än majs och spannmål, säger Lars Björk.