Det särskilda fallet gäller en dispens för vargjakt i Savolax där finska myndigheter beslutat att sju vargar får fällas i så kallat stamvårdande syfte.

Finlands Högsta förvaltningsdomstol vill bland annat ha EU-domstolens tolkning av om undantag för vargjakt kan beviljas ”i stamvårdande syfte på ansökan av enskilda jägare” för att värna älgjakten, minska tjuvjakten, öka allmänhetens säkerhet och minska risken för att hundar vargdödas.

Ett allmänt uttalande

Gunnar Glöersen. Foto: Jan Henricson

Enligt Jägareförbundets rovdjursansvarige Gunnar Glöersen skiljer sig den finska vargförvaltningen på flera punkter från den svenska, men EU-domstolens tolkning av direktivet kan ändå få återverkningar på den svenska vargjakten.

– Risken finns, men var det här tar vägen är omöjligt att sia om i dagsläget. Det beror helt och hållet på om de som ska tolka direktivet vid EU-domstolen förstår vidden av problematiken, säger Gunnar Glöersen.

”Domstolen får inte uttala sig om den finska vargjakten, om de har gjort rätt eller fel i sina beslut. Istället ska de göra ett allmänt uttalande om vilka möjligheter direktivet ger för att bland annat skydda tamdjur genom att jaga varg, och det ska gälla alla medlemsländer.”

EU-domstolen ska svara allmänt på den finska domstolens förfrågan, men först ska generaladvokaten lämna förslag till avgörande.

– Domstolen får inte uttala sig om den finska vargjakten, om de har gjort rätt eller fel i sina beslut. Istället ska de göra ett allmänt uttalande om vilka möjligheter direktivet ger för att bland annat skydda tamdjur genom att jaga varg, och det ska gälla alla medlemsländer, säger Gunnar Glöersen.

Jakt med löshund

I den finska förvaltningsdomstolens frågor finns funderingar kring omständigheter som Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige använde för att motivera undantag och tillåta jakt, i sin prejudicerande dom i december 2016.

Då slog man bland annat fast att den täta vargstammen påverkar möjligheterna till att bedriva såväl älgjakt som jakt med löshund, samt att licensjakt på varg bidrar till att minska människors oro, ökar acceptansen för vargen och i förlängningen minskar den illegala jakten.

Intresseorganisationer som Svenska Jägareförbundet har inte möjlighet att påverka processen i EU-domstolen. Däremot kan enskilda länders regeringar ta initiativ.

– Hypotetiskt kan man tänka sig att den svenska regeringen går in för att försvara vår Högsta förvaltningsdomstols utslag, säger Gunnar Glöersen.

”Jägareförbundet ska fortsätta arbeta för är att vi ska ha en långsiktig förvaltning av rovdjursstammarna, och det gäller inte minst vargen.”

Kommer då Jägareförbundet att på något sätt agera för att försöka påverka den svenska regeringen att utnyttja sin möjlighet att intervenera i EU-domstolen i det finska fallet?

Bo Sköld Foto: Martin Källberg

– Det är klart att vi kommer att agera, men i nuläget är det för tidigt att säga hur vi ska gå vidare. Styrelsen har haft uppe frågan och kommer att fortsätta att diskutera saken de närmaste dagarna. Jägareförbundet ska fortsätta arbeta för är att vi ska ha en långsiktig förvaltning av rovdjursstammarna, och det gäller inte minst vargen, säger förbundets generalsekreterare Bo Sköld.

Bo Sköld ser en risk i att EU-domstolen kan komma att tolka direktivet på ett sätt som är negativt för den svenska vargjakten.

– Samtidigt menar jag att domstolen måste se på frågan i ljuset av beslutet som nyligen togs i EU-parlamentet där kommissionen bland annat uppmanas att ändra skyddsstatusen för arter som nått gynnsam bevarandestatus.