Publicerad 27 januari 2017 - 08:20

Förtroendevalda och personal i Jägareförbundet samlade i Kristianstad för att diskutera fältviltet – viltvården och jakten. Från vänster Lars-Henning Strand, Claes Lindström, Benny Nilsson, Jihm Forsberg, Fredrik Jonsson, Fredrik Jönsson och Jonas Paulsson. Foto: Jan Henricson

Fältviltet ska upp i ljuset

Fältviltet har allt för länge hamnat i skuggan av älgar, rovdjur, vildsvin och hjortar. För att lyfta fältviltet och fältviltsjakten i Jägareförbundets verksamhet samlades personal och förtroendevalda för att diskutera vad som behöver göras.

Lämpligt nog hölls mötet på Jägareförbundets kontor i Kristianstad. Av alla våra län får väl Skåne betraktas vara centrum för fältvilt och fältviltjakt. Men visst är frågan viktig också på många andra håll.

Det märktes genom representationen på mötet där inte bara de allra sydligaste jägareförbundarna var på plats, utan också de som representerade län som Halland, Östergötland, Sörmland och Gotland för att nämna några.

Regionalt har man i Skåne arbetat länge med fältviltet. På senare år genom en särskild fältviltgrupp som tagit fram informationsmaterial, arrangerat utbildningar, fältvandringar, studiecirklar och studieresor.

 

”Fältviltgruppen i Skåne väntar på att det ska hända något, dels i regionen men också på nationell nivå”

 

Genom att motionera till Jägareförbundets årsstämma samt arbeta gentemot politiker har gruppen argumenterat för att fältviltet ska betraktas som en viktig del av svensk viltförvaltning.

– Fältviltgruppen i Skåne väntar på att det ska hända något, dels i regionen men också på nationell nivå, sa Fredrik Jönsson som är jaktvårdskonsulent i Skåne med ansvar för fältviltfrågor.

 

Behöver stöd

Jonas Paulsson. Foto: Marie Gadolin

Frågan behöver alltså lyftas på riksnivå. Om det var mötesdeltagarna eniga och Jonas Paulsson, som utöver att vara ordförande i Jägareförbundet Skåne också sitter i förbundsstyrelsen, sa:

– Självklart måste ett sådant här arbete bedrivas ute i fält, bland medlemmar och andra som berörs. Men vi behöver känna stödet från nationell nivå, där fältviltets tynande tillvaro måste uppmärksammas på ett helt annat sätt än det gjort hittills.

 

”Sannolikt är det enklare att samverka över gränser vad gäller småvilt än klövvilt”

 

En del av mötet kom att handla om organisatoriska frågor, hur arbetet ska bedrivas, men det framfördes också en rad konkreta förslag på vad som kan göras.

Henrik Svensson, yrkesjägare och tidigare jaktvårdskonsulent i Skåne, rekommenderade svenska viltvårdare att vända blicken västerut, mot Danmark.

– Danskarna har en helt annan syn på fältviltet och fältviltjakten än vad vi har i Sverige. En sak som vi kan importera är deras viltvårdsinsatser som jägare och markägare samverkar om över större områden, det handlar om den viktiga predatorjakten men också annan viltvård. Jag tror det är rätt väg att gå, för sannolikt är det enklare att samverka över gränser vad gäller småvilt än klövvilt, som vi ju är ganska bra på.

 

Brukarna måste med

Under mötet betonades vid upprepade tillfällen hur viktigt det är att få med lantbrukarna på tåget. Fältviltet handlar om viltvård och jakt, men det är också en fråga för lantbruket. Och om man inte får med sig brukarna blir det mycket svårt att nå framgång.

– Lyckas vi inte med det är risken stor att det blir tuvan som välter lasset. Vi kan aldrig göra de insatser som behövs utan att brukarna är engagerade och känner för saken, sa Alpo Syväjärvi, regionchef i Jägareförbundet Mitt.

 

”Vi kan aldrig göra de insatser som behövs utan att brukarna är engagerade och känner för saken”

 

Något som är viktigt i det sammanhanget är att ta fram och visa de goda exemplen, för att stimulera och visa glädjen med att arbeta med naturvårdande insatser. Jordbruksverket har ett antal sådana gårdar som förevisningsobjekt.

Vikten av det underströks av Magnus Bengtsson som på sin gård Valterslund lyckas kombinera ett konventionellt jordbruk med viltvårdande insatser.

– Men hitta gärna några ytterligare gårdar som kan lyftas fram. Ju fler, desto bättre.

 

Jakten är huvudsaken

Fredrik Widemo från förbundets jakt- och faunavdelning betonade viltvården som naturvård. Att visa att jägarnas insatser för fältviltet gynnar en rad andra arter som går kräftgång på grund av de allt effektivare jordbruksmetoderna.

 

”Samma dag som vi slutar jaga rapphöns kommer inte en människa att bry sig om de miljöer som är viktiga för så många arter”

 

Om det höll mötet med, men framhöll att det jaktbara viltet och jakten på det måste vara huvudsaken. Bland annat därför får man inte väja för utsättningar av vilt.

– Man kan sammanfatta det så här: samma dag som vi slutar jaga rapphöns kommer inte en människa att bry sig om de miljöer som är viktiga för så många arter. Men när vi bedriver viltvård, sätter ut fågel, anlägger skydd och utfodrar viltet får det så positiva effekter att det borde vara intressant för fler att delta, till exempel Naturskyddsföreningen som jag tror vi kan samarbeta med när det gäller mycket av det vi vill åstadkomma, sa Jonas Paulsson.

Ett bättre skytte

Avslutningsvis summerade regionchefen i Syd, Jihm Forsberg, vad mötet kommit fram till och vad som nu måste ske. Här är några av punkterna:

• Fältviltets betydelse för den svenska jakten och naturvården måste kommuniceras, både internt och externt.
• Ett utbildningsmaterial för personal och förtroendevalda som ska arbeta med frågan behöver tas fram. Genomför kompetenshöjande insatser.
• På nationell nivå måste frågan lyftas i diskussioner med myndigheter och beslutsfattare.
• Etiken i jakten, hagelskyttets betydelse, måste uppmärksammas.
• Betona de breda naturvårdande effekterna av en satsning på småviltet.
• Uppmärksamma de många lantbrukare som är intresserade av ett rikare landskap och den natur- och viltvårdsglädje ett sådant ger.
• Ta fram många goda exempel att använda vid exkursioner, utbildningar, information, tidningsartiklar, etc.
• Höj statusen på fältviltjakten. Uppmärksamma hur den viltvårdande predatorjakten förlänger jaktsäsongen till att i det närmaste omfatta hela kalenderåret.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

    Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

    Mina artiklar

    För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

    Drömjakt
    Här finns någonstans att jaga
    För inloggade!
    Så förvarar du vapnet i bilen och stugan
    Byggtips!
    Så bygger du en hundgård
    Här kan du annonsera vapen
    Annonstorget mad allt från hundar till jaktvapen
    Opinion
    Här förs debatten i Jägarsverige
    Gott från vilt
    Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
    Ulf Lindroth
    Svensk Jakts vapen- och skytteredaktör tipsar och testar
    Provläs Svensk Jakt
    Bläddra i senaste numret

    Mest läst

      Senaste från Annonstorget

      Viktigaste jaktfrågan

      Vilken jaktfråga är viktigast att den kommande regeringen tar tag i?

      Tio frågor
      Vad kan du om vargar och vargjakt?
      Jakthundar!
      Känner du igen jakthundraserna?
      Är du jägare?
      Har du rätt kunskaper?
      Vildsvin!
      Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?
      Tio frågor!
      Vad kan du om våra predatorer?
      Rådjursjakt!
      Vad har du för kunskaper om rådjursjakt med hund?
      Fåglar!
      Känner du igen fåglarna?
      Rävkunskap
      Vad vet du om rävar och rävjakt?
      Spårkunskap
      Vad kan du om spår och spårtecken?
      Jakttider!
      Kan du din jakttabell?
      Viltolycka!
      Hur gör du när en viltolycka inträffar?
      Älgjakt!
      Kan du något om älgar och älgjakt?
      Tio frågor
      Om lodjur och lodjursjakt
      Är du viltvårdare?
      Testa dina kunskaper om viltvård.

      Samtidigt på JaktPlay

      Svensk Jakt på Instagram

      Heta ämnen på Svenskjakt.se