I maj 2020 fick polisen en anonym anmälan om ett pågående grovt jaktbrott, i ett mindre samhälle några mil norr om Karlstad. Den som ringde intygade att han sett hur en man sköt flera skott mot en varg. Mannen ville först inte lämna sitt namn, men polisen sparade hans mobilnummer och ringde senare upp för att kontrollera uppgifterna.
Senare ringde även anmälarens dåvarande fru upp och bekräftade uppgifterna om illegal jakt på varg.

Jägares hem stormades efter påhittad illegal vargjakt

Regionala insatsstyrkan

Med namn och adress kunde polisen rycka ut, och det gjorde man med stöd av den regionala insatsstyrkan där det även tagits beslut om förstärkningsvapen i form av automatgevär.
Den påstådda skyttens hem stormades, han stod då i duschen men fick duscha klart under bevakning. Därefter fördes han till förhör, där han även topsades.
Vid husrannsakan i mannens hem togs hans jaktvapen i beslag.

En ren bluff

Efter några timmar stod det klart för ansvariga poliser att det hela var en bluff, vilket bland annat styrktes av länsstyrelsens rovdjurstränade hund som varken fann spår efter en varg eller kroppen av en skjuten sådan. Länsstyrelsen kunde omgående konstatera att någon varg inte funnits på platsen för det påstådda brottet.
Att paret vid flera tillfällen tidigare anmält sin granne blev också klart under de första timmarna. Om polisen grävt lite djupare innan man satte in regionala insatsstyrkan hade hela operationen förmodligen fått ett lugnare förlopp.
Att få hela sitt liv omkastat av att poliser samt insatsstyrkor dundrar in i ens hem var fruktansvärt, sa den utsatte jägaren senare i förhör.

Falsk tillvitelse

Att ange något för ett grovt brott är i sig straffbart.
Med juridiska termer kallas det för falsk tillvitelse, och straffet kan bli fängelse upp till två år.
I samma stund som polisen avskrev misstankarna om illegal jakt startade i stället en utredning riktad mot paret som gjorde anmälan.
I fortsatta förhör ändrade de båda hela tiden sina berättelser. Det tillsammans med en lång rad andra omständigheter där kvinnan också stod åtalad för att ha slagit en annan granne med basebollträ ledde fram till fällande domar.

Uppsåt att skada

Tingsrätten gör bedömningen att anmälan gjordes med uppsåt att orsaka grannen skada.
Mannen döms därför till villkorlig dom och dagsböter. Kvinnan har under processen vägrat att acceptera en villkorlig dom med samhällstjänst. Hon döms därför till tre månaders fängelse, i den samlade bedömningen av den falska anmälan och att hon även stod åtalad för att hon angrep en granne med ett basebollträ. Tingsrätten finner att båda brotten är styrkta.

Ville ha sitt slagträ

Tillsammans ska paret betala ett skadestånd till grannen på 21.300 kronor, och han får även 20.000 kronor för den kränkning som polisinsatsen innebar.
Den andra grannen som attackerades med ett basebollträ får ett skadestånd på 9.400 kronor.
Basebollträet ville kvinnan ha tillbaka, men det förverkades av tingsrätten som ett brottsverktyg.