På uppdrag av Naturvårdsverket har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, granskat målen inom det svenska älgförvaltningssystemet.

Totalt handlar det om sex olika kvantitativa mål: tre för älgstammens kvalitet och tre för skogen.

Vad gäller målen för älgstammen anser forskarna att delen om kalvvikter är omöjlig att nå, precis som antalet kalvar per hondjur. Kvar återstår målet om andelen tjur i älgstammen, vilket är lättare att nå då det regleras med jägarnas bössor.

Fredrik Widemo.

– Vi har gjort samma bedömning för alla mål. Om de är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. Vi har även bedömt om målen är relevanta eller inte, säger Fredrik Widemo, universitetslektor vid SLU och den som lett arbetet.

– Tar vi älgmålen drar vi slutsatsen, i alla fall vad gäller kalvvikter och kalv per hondjur, att de är relevanta men att det inte är möjligt att nå målen. Det är inte realistiskt helt enkelt.

Fredrik Widemo konstaterar att förvaltningen redan ligger efter målen och att utvecklingen går åt fel håll vad gäller just kalvvikter och kalvreproduktionen.

– Det är förmodligen i stor utsträckning en klimateffekt. Med inte mindre än att vi lyckas bromsa klimatförändringarna, eller kanske till och med vända dem, så tror vi inte att det går att nå de mål som är satta i dag.

Vad gäller de skogliga målen handlar det om skador på gran samt rekrytering av rönn, asp, sälg och ek. Inte minst ingår även målet om skador på tall – som mäts genom Äbin.

– Där drar vi slutsatsen att tallmålet inte kommer att vara möjligt att nå utan att vi skjuter ner älgstammen till mycket lägre nivå än vad den är i dag.

Hur mycket lägre?

– Det beror på vilken täthet man har i dag, men enligt våra modelleringar kan man inte ha mer än kanske en eller två älgar per tusen hektar. Det är ganska mycket lägre än vad vi har i dag, säger Fredrik Widemo.

– Vi tror att tallmålet är så pass ambitiöst satt att det inte kommer att vara möjligt att nå. Det är bara enstaka procent av jägarna som vill ha färre älgar än i dag. Att då tro att jägarna går med på att halvera eller skjuta ner älgstammen till en tredjedel, en fjärdedel, eller kanske till och med en femtedel känns inte realistiskt. Det kommer inte att lyckas.

Vidare menar Fredrik Widemo att forskarna på SLU genom sina utvärderingar konstaterat att tallmålet inte är relevant så länge man inte tar hänsyn till sammansättning av det aktuella skogsbeståndet.

– Även om man har en väldigt hög andel skadade tallar kan nästan alla produktionsträd i området vara gran. Det är bara relevant om det finns en viss andel tall i bestånden. Man ska inte stirra sig blind på siffran om det är över fem procent eller inte, utan också ta hänsyn till vad man i genomsnitt har för beståndssammansättning.

– Målet är varken realistiskt eller relevant om man inte också tar med beståndets sammansättning. Vi säger att det vore bättre om man diskuterade antalet oskadade stammar – alla stammar, inte bara tall och gran – där det är möjligt.

Vad tror du att vi har att vänta för älgstam, sett till de mål som gäller i dag?

– Det är en fråga för förvaltningen, men det kommer garanterat att bli rejäla diskussioner om det här nu.

Varför då?

– Vi drar slutsatsen att flera av de här målen inte är möjliga att nå, då måste man ju fråga sig om man ska ändra målen. Eller går det att ändra några åtgärder för att nå målen? Men det är inte vår sak, vi har bara utrett, säger Fredrik Widemo.