Mårdhunden togs in till Ryssland och utplanterades för pälsproduktion. Den har spridit sig vidare till kontinenten och till Finland. Därifrån har några tagit sig till Norrbotten där den fortplantar sig. Det finns uppåt 100 djur i främst Tornedalen.
Mårdhunden är en invasiv art som tar över en livsmiljö där den saknar naturliga fiender. Den är främst ett hot mot bytesdjur som fåglar och groddjur.

Smittspridare

Det är den enskilt största spridaren av rabies i Europa och kan också effektivt sprida rävens dvärgbandmask, en parasit som är dödlig för människan. Dessbättre har inga finska mårdhundar ännu visat sig ha bandmask eller rabies.
Det behövs ökade insatser för att hejda spridningen till nya områden. Därför har en rekommendation tagits fram inom Europarådets konvention om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö, allmänt kallad Bernkonventionen.

Hindra spridning

När det gäller invasiva arter är det viktigt att berörda länder börjar arbeta i ett tidigt skede för att arten inte ska få fäste. Man bör också samverka mellan länderna. Därför är det bra att rekommendationen tagits fram, säger Peter Örn, Naturvårdsverket, som är Sveriges representant i den beslutande kommittén.

Mårdhundsprojektet

I Sverige arbetar Mårdhundsprojektet med åtgärder för att hejda spridningen av mårdhund. I projektet, som finansieras av Naturvårdsverket, ingår Svenska Jägareförbundet, Sveriges Lantbruksuniversitet och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten.
Vi bedömer att Sverige uppfyller Bernkonventionens rekommendationer tack vare arbetet inom mårdhundsprojektet, säger Peter Örn.
Inom projektet pågår forskning där man försöker kartlägga hur mårdhunden sprider sig i landet genom att märka djur med radiosändare. De märkta mårdhundarna visar vägen till artfränder och det har blivit ett effektivt verktyg för att finna och fälla andra mårdhundar.
Det största problemet med mårdhund är att tillväxten är snabb och den lever tätt i stora grupper. I södra Finland är tätheten så hög som 200300 djur per 1 000 hektar. Det här omöjliggör häckningen för framförallt sällsynta fågelarter som häckar på marken. Även groddjuren drabbas hårt, säger PA Åhlén som är projektledare för Mårdhundsprojektet.

Fem punkter i rekommendationen
De stater som undertecknat Bernkonventionen rekommenderas att:
1. Synliggöra de skador på biologisk mångfald som mårdhunden orsakar.
2. Vidta åtgärder för att övervaka dess utbredning och spridning.
3. Vidta åtgärder för att förhindra spridning av mårdhund från områden där den är etablerad genom att sänka tätheterna i dessa områden.
4. Vidta åtgärder för att utrota mårdhunden i spridningsområden
5. Vidta åtgärder för att kontrollera eller utrota mårdhunden i skyddade och känsliga områden.