Den förrförra mandat­perioden, det vill säga den mellan 2009 och 2014, präglades av vargfrågan och det sälhandelsförbud som EU-parlamentet drev igenom.

Johan Svalby.

– Mandatperioden 2014-2019 har dock karaktäriserats av ett ­parlament som mer stått upp för jägarnas frågor. Parlamentet har framför allt i vapen- och rovdjursfrågorna tagit fighten med EU-kommissionen, säger Johan Svalby, som arbetar för Jägareförbundet som ansvarig för internationell intressebevakning, med placering i Bryssel.

Flera förbättringar

Ett konkret exempel på där parlament­et gjort en annan bedömning än kommissionen är vapendirektivet.

– Kommissionens förslag om strikt­are regler för civila vapen innehöll en rad dåliga förslag som parlamentet systematiskt arbetade bort tillsammans med medlemsstaterna i rådet. Som kommissionens förslag om obligatorisk utredning av den mentala hälsan hos alla ­jägare och sportskyttar samt ett antal förslag om olika former av ensidiga förbud; mot halvautomat­iska vapen, mot distanshandel och mot vapen som visuellt liknar militära vapen, säger Johan Svalby.

Förslag till vapendirektiv

Det var EU-kommissionen som presenterade förslaget till ett nytt vapen­direktiv efter terrordåden i Paris, hösten 2015. Syftet var att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet i Europa.

Kommissionens förslag innebar alltså att nya regleringar av legala jaktvapen var nödvändigt trots att legala vapen över huvud taget inte förekommit vid något av de aktuella terrorattentaten.

Fler motiv än terrorbekämpning

Så här skrev EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) på sin hem­sida i samband med omröstningen om vapendirektivet i mars 2017:

”Samtidigt har det varit väl känt att EU-kommissionen av andra skäl verkat för att skärpa vapenlagstiftningen. Att bekämpa terror är således inte det enda motivet bakom de föreslagna åtgärderna, genom en direkt missvisande användning av statistik har kommissionen medvetet försökt sätta bilden av legala vapen som ett allvarligt samhälls­problem.”

Mindre restriktioner

En majoritet av de svenska ledamöterna i parlamentet stod i ­allmänhet upp för mindre restriktioner för legala vapenägare.

Anna-Maria Corazza Bildt (M).

Anna Maria Corazza Bildt (M) var en av de ansvariga ­förhandlarna i parlamentet och bidrog till att förändra det ursprungliga ­förslag­et som alltså innehöll en lång rad restriktion­er som hade drabbat legala vapenägare. Även Christofer ­Fjellner (M), krävde att förslaget skulle förkast­as och att kommission­en skulle göra om och göra rätt.

Fredrick Federley (C), Lars Adaktusson (KD), Jasenko Selimovic (L) och Kristina Winberg (SD) var aktiva i debatt­en mot förslaget och deras partier valde att rösta nej till direktiv­et i slutomröstningen.

”Jag tycker förslaget om läkarundersökningar fortfarande är bra eftersom det inte funkar med den anmälningsplikt som läkarna har.”

Socialdemokraterna, som även företrädde Sverige i förhandlingarna i rådet, stödde det slutliga förbättrade lagförslaget. Även V, FI och MP röstade ja. Bodil Valero (MP) argumenterade utan framgång för att många av kommissionens strikta förslag skulle kvarstå, som obligator­iska läkarundersökningar som krav för vapenlicens.

Bodil Valero (MP).

– Jag tycker förslaget om läkarundersökningar fortfarande är bra eftersom det inte funkar med den anmälningsplikt som läkarna har, säger Bodil Valero.

”Stor folkrörelse”

Justitieminister Morgan Johansson (S) och förre landsbygdsminist­ern Sven-Erik Bucht (S) skrev en debattartikel i Svensk Jakt i samband med inledningen av arbetet med att införliva vapendirektivet i den ­svenska lagstiftningen:

Morgan Johansson (S).

”Jakten är en stor folkrörelse och en viktig del i Sveriges viltvård. Det har på sistone framförts påståenden från oppositionen om att regeringen avser att införa regler som försvårar för jägare och sportskyttar i onödan, trots att det inte krävs av EU:s nya vapendirektiv. Påståendet saknar helt och hållet grund. Det är snarare tvärtom – vi avser att förenkla regelverket för de legala vapenägarna.”

Vi avser att förenkla regelverket för de legala vapenägarna.”

Bättre rovdjurspolitik?

I november 2017 satte ­parlamentet ned foten vad gäller rovdjurspolitiken. Med en mycket stor majoritet (612 mot 33) antog Europa­parlamentet i Strasbourg en resolution som lade fast parlament­ets syn på vad som behövs för en bättre implementering av EU:s naturvårdslagstiftning de kommande åren.

Ändra skyddsstatusen

Johan Svalby berättar att EU:s naturvårdsdirektiv antogs ­innan ­Sverige blev medlem i EU och före senare utvidgningar av ­unionen.

– Det gör att de inte särskilt väl återspeglar situationen i dag när det gäller vår fauna eller när det gäller hur jakt bedrivs. En av de viktigaste punkterna i parlamentets resolution är en uppmaning till kommissionen att så snart som möjligt ändra skyddsstatusen på arter som uppnått gynnsam bevarandestatus – vargen nämns specifikt. Parlamentets ledamöter påpekar därmed det självklara i att EU:s naturvårdslagstiftning inte kan fortsätta rödlista arter som uppnått gynnsam bevarandestatus, såsom den svenska vargen, säger Johan Svalby.

Omröstning i EU-parlamentet. Frågor som art- och habitat­direktiv har stor påverkan på den svenska jakten. Foto: Pietro Naj-Oleari

Han poängterar att samarbetet inom EU har stor betydelse för jaktens förutsättningar. EU-direktiv som direkt påverkar situationen i Sverige är till exempel art- och ­habitatdirektivet, som sätter ramar för rovdjurs­politiken, samt fågel­direktivet. ­Bestämmelser som ­reglerar vapen har också stor betyd­else liksom exempelvis den gemensamma jordbruks­politiken eller olika djurskyddsbestämmelser.

Johan Svalby berättar vidare att EU-parlamentet understryker att ”samexistensen mellan människor och stora rovdjur, särskilt vargar, i vissa regioner kan få negativa effekt­er på ekosystemens och de befolkade landsbygdsområdenas hållbara utveckling, särskilt vad gäller traditionellt jordbruk och hållbar turism, och på annan socioekonomisk verksamhet”.

”Ingen var emot”

Parlamentet riktar sig därför direkt till kommissionen och medlemsstaterna med en uppman­ing att ”vidta konkreta åtgärder för att ta itu med dessa frågor, så att inte den hållbara utvecklingen i landsbygdsområden äventyras”.

– Samtliga svenska partier i Europa­parlamentet röstade för resolution­en och ingen var emot. Det ska dock noteras att den gröna gruppen i parlamentet lade förslag i plenum att få bort referenserna till ”vargar” som problem och att rovdjuren kan ­äventyra den hållbara utvecklingen i landsbygdsområden. Men då det inte gick stödde en överväldigande majoritet av de gröna, inklusive samtliga svenskar, sluttexten, berättar Johan Svalby.

Välkommen resolution

Torbjörn Larsson.

Jägareförbundets ­ordförande Torbjörn Larsson välkomnar ­resolutionen som en milstolpe i att påverka tillämpningen av direktiven för att öka flexibiliteten. Han menar att detta kan ge betydande resultat på kort sikt, exempelvis i vargfrågan.

På lite längre sikt anser Torbjörn Larsson att Sverige, gärna tillsammans med likasinnade länder, bör ­driva frågan om att ändra EU:s ­direktiv så att de lämnar så stor möjlighet till decentralisering och nationell anpassning som möjligt.

Påverkar Brexit?

På frågan hur Brexit, alltså Storbritanniens utträde ur EU kan komma att påverka, bland annat ­jaktfrågorna, svarar Johan Svalby:

– Å ena sidan kan brittiska ­ledamöter i vissa lägen stå upp mot restriktioner och byråkrati på ­EU-­nivå, exempelvis vad gäller ­vapen, men å andra sidan finns ett stort inflytande från djurrättsgrupper på de brittiska partierna att agera mot jaktformer som inte anses ­viktiga i Storbritannien, såsom säljakt, internationell jakt och så vidare.

De brittiska partiernas uttåg ur EU-parlamentet kommer även att ha viss påverkan på hur de olika ­politiska grupperna bildas.

EU-parlamentet går nu från nuvar­ande 751 till 705 mandat, om inget oförutsett händer med Brexit. Några länder får fler mandat, bland annat Sverige och de övriga nordiska länd­erna som får var sitt extra mandat.

Fört jägarnas talan

Fredrick Federley (C).

– För att nämna några svenska parlamentariker som fört jägarnas talan, så är det kanske framför allt Christofer Fjellner (M) och Fredrick Federley (C) men även Jens Nilsson i S-gruppen, som dock tragiskt gick bort förra året, berättar Johan Svalby.

Fredrick Federley ställer upp för omval. Christofer Fjellner har meddel­at att han inte ställer upp för omval.

Vargfrågan aktuell

Christofer Fjellner tror att vargfrågan kommer vara lika aktuell den kommande mandatperioden och lyfter särskilt fram ärendet där Finlands högsta förvaltningsdomstol har begärt att EU-domstolen tolkar om vargjakt kan bedrivas i det man kallar ”stamvårdande syfte”, som ett undantag från EU:s direktiv och förordningar.

– Vinner Finland, alltså att EU-domstolen fastslår att vargjakt kan bedrivas så är det ett kvitto på att det krävs en översyn av art- och habitatdirektivet. Förlorar Finland så omöjliggör det i princip en förvaltning av vargstammen, säger Christofer Fjellner.

”Förlorar Finland så omöjliggör det i princip en förvaltning av vargstammen.”

Han tror också att de ökade vargpopulationerna i Tyskland, Frankrike och Österrike kan bidra till ökat tryck i frågan; om nödvändigheten med en aktiv vargförvaltning vilket i sin tur innebär draghjälp för Sverige och Finland.

Christofer Fjellner (M).

Men Christofer Fjellner lägger in en brasklapp:

– Jaktens och vapnens fiender i EU är många och de kommer inte ge upp. Det är det enda vi kan vara säkra på den kommande mandatperioden.

Stor betydelse

Torbjörn Larsson understryker att valet i maj är av stor betydelse för jägarna, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Torbjörn är även ordförande för den Europeiska ­jägarfederationen (FACE) som ­representerar sju miljoner jägare.

”Vi uppfattar att Europa­parlamentet har lyssnat mer på jägarna under den senaste mandat­perioden än tidigare.”

Han ser goda möjligheter att ytterligare förstärka jägarperspektiv­et i Bryssel:

– Vi uppfattar att Europa­parlamentet har lyssnat mer på jägarna under den senaste mandat­perioden än tidigare. Bakom det ligger naturligtvis ett målmedvetet arbete från Jägareförbundet och FACE. Det faktum att medborgarna i första hand lever och verkar på lokal nivå – inte EU-nivå – har börjat sjunka in, säger Torbjörn Larsson och fortsätter:

– Svenska Jägareförbundet anser att det jaktpolitiska arbetet när det gäller EU bör bygga på principerna om proportionalitet och att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå, vilket skapar goda förutsättningar för acceptans och trovärdighet för de som berörs. Vi anser att den svenska viltförvaltningen ska ske nära de som berörs lokalt och regionalt med god kunskap och att förvaltningen är adaptiv.