Publicerad 22 november 2013 - 10:42

Enormt gensvar på varginlägg

Emelie Oléns inlägg på Facebook delades av 3100 personer. Foto:Privat

När 17-åriga värmländskan Emelie Olén skrev ett inlägg på Facebook om sina känslor efter att familjens hund blivit vargdödad blev gensvaret enormt. Hittills har över 3 100 personer delat inlägget. Många, många fler har läst det.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

För Emelie Olén var det viktigt att få uttrycka vad hon kände efter tragedin då jämthunden dödades av varg under jaktträning i september. Hon var ledsen och frustrerad och kände sig ensam med sina tankar.

– Nu vet jag att jag inte är ensam. Många är i samma situation som jag och jag har fått stöd från ännu fler människor, säger Emelie.

Det som hände satte spår hos Emelie. I sin Facebookstatus, som återfinns i sin helhet här nedan, skriver hon hur händelsen påverkat henne. Om hur hon som älskade att vara i naturen nu är rädd för att gå ut.

– Det som hände har påverkat mig mycket negativt. Och jag var så trött på att så många inte förstår hur vi som bor där vargarna finns har det. Jag vill försöka få dem att förstå.

Reaktionerna har varit nästan uteslutande positiva. Och Emelie är tacksam för stödet.

– Någon har skrivit att det är väl bara att flytta om jag tycker det är så besvärligt, men värre än så har det inte varit.

– Jag tyckte det är viktigt att det kommer ut att inte bara jägare drabbas när vargarna blir för många, säger Emelie Olén.

 

Emelie Oléns inlägg på Facebook:

 

Ska det få vara såhär?

Jag är en 17-årig tjej från Värmland. Jag har länge funderat på hur vargvännerna har tänkt med vargantalet och varför det inte får bli licensjakt på vargen så att det blir en förvaltning på dem, precis som på många andra vilda djur. Vad är skillnaden?

OM vi säger att vi har 400 vargar i Sverige fördelat på alla 25 stycken län, innebär det 15–20 vargar per län! Helt ok! MEN inte när nästan alla är här omkring! Det är inte ok!

Vi är många på landsbygden som blir tvingade att leva med vargen runt husknutarna och inte få någon som helst hjälp eller förståelse utan att riskera fängelse, medan ni uppenbarligen inte har problem med vargen. DET ÄR FEL! Om ni bodde på ett sådant ställe och har djur och barn så skulle ni förstå!

Vi förlorade vår familjemedlem Nettie i september efter en vargattack och det har satt otroligt obehagliga spår. Jag älskade Nettie som min syster och såg henne som min syster.

 

Jag älskade att gå i skogen med våra två hundar och bara njuta av tillvaron! Men efter det som hände har jag nästan aldrig varit i skogen för att jag är rädd.

Jag mår jättedåligt och tänker tillbaka på vad som hände. Jag som utan problem kunde gå ut och gå i mörker sent på kvällen med hundarna. Men det var då…

Nu går jag inte ut när det mörknar alls om jag inte är riktigt tvingad. Men vi har en valp hemma som måste ut ändå även när det är mörkt. Går jag ut så har jag alltid pannlampa, extra ljus på mobilen och musik på mobilen på högsta volym.

 

Trots det är jag livrädd och känner mig förföljd. Jag känner att vi ska bli attackerade och vara chanslösa. Tanken är hela tiden, måste vi vara beväpnade för att våga gå ut nuförtiden i mörker? Tydligen, JA känns det som…

Jag går inte ens ut i dagsljus utan att vara livrädd för att något ska hända.

Det påverkar min skola också och mina kompisar! Händelseförloppet återuppspelas hela tiden inklusive på lektionerna.

Det är väldigt ofta jag är tvungen att bita mig i läppen hårt för att inte bryta ihop. Jag har ingen att prata med om Netties händelse vilket är fruktansvärt jobbigt i längden. Jag går på en skola i en annan ort.

 

Jag funderar också på hur ni vargvärnare beter er och hur ni skriver när hundar dödas i en PLÅGSAM vidrig död eller skadas! Efter det som hände Nettie så blir jag så jäkla ledsen över hur VUXNA människor skriver till de drabbade!

Tänker ni inte på att vi också är människor som har känslor och lever ett annat liv än er i staden eller liknande? Nej vi får ta så mycket skit och bara stå och kolla på när ni som är okunniga och tror ni vill vargens bästa genom fri tillväxt som ni gör det på.

Vargarna blir bara fler och fler, gör människor rädda, förstör många människors liv, tar deras hundar, kor och får. När går de på barn?? Hur mycket mat finns det? Plats för dem alla, sjukdomar?

Det blir ju ingen bra vargstam i längden som det är nu. Men det är väl en stor, frisk och stark vargstam ni vill ha?

 

Nu har jag berättat LITE hur jag upplever det på landsbygden och om hur jag mår på grund av detta! Jag hoppas att ni kan tänka på människan och djuren där och inte bara på vargen!

Jag hoppas att vi inom en snar framtid kan ha en bra balans där alla får plats och mår bra! SÅ är det INTE nu!

Om ni inte är rädda för vargen så är ni jättevälkomna så tar vi en kvällspromenad bland vargarna!

Dom är ju som sagt inte farliga…

Dela gärna vidare så att det kommer ut för det är inte såhär det ska vara för någon!

MVH

Emelie Olén

Skribent

Daniel Sanchez

daniel.sanchez@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram

Heta ämnen på Svenskjakt.se