Det måste vara lätt att förstå. Att komma dragandes med ett komplicerat resonemang om hur Nationella viltolycksrådet fungerar duger inte, resonerade Erica Lindquist, kretsordförande i Mörbylånga jaktvårdskrets och eftersökjägare på Öland när hon bestämde sig för att ta fram ett informationsmaterial om viltolyckor för nyanlända.

Med en Powerpoint-presentation som till stor del består av bilder och illustrativa emojis informeras nyanlända på Öland och i Kalmar län om risken för att kollidera med ett vilt, vad lagen säger om olyckan är framme, om vilt och om jakt.

Jägaren Erica Lindquist har som aktiv i NVR tagit fram ett informationsmaterial om viltolyckor för nyanlända. Foto: Jan Henricson

Att behovet om information finns råder det ingen tvekan om. Samtal med frustrerade poliser och eftersöksjägare fick Erica att uppmärksamma problemet.

– Olyckor anmäldes inte, det blev missförstånd om hur en plats skulle märkas ut, vilka viltolyckor som måste rapporteras, och en hel del annat. Ungefär detsamma som kan hända när infödda svenskar kör på ett vilt, men de är ju ändå lättare att nå med vår information.

I samband med att Erica Lindquist höll en föreläsning om NVR:s verksamhet hos en fågelhundsklubb började man under den efterföljande fikastunden diskutera hur den viktiga informationen kunde spridas till nyanlända.

– Vi har på Studiefrämjandet, där jag har min arbetsplats, kurser i svenska för nyanlända. En kollega som håller i kursen Svenska i naturen frågade om jag inte kunde komma till hennes elever och informera. Och det skulle vara på lätt svenska, berättar Erica.

Vad lagen säger

Erica sa ja, och kom fram till att det inte var ett alldeles enkelt uppdrag hon tagit på sig. Till att börja med måste hon förklara varför det är så viktigt att söka efter och förkorta lidandet för ett skadat djur. Hon har fått stöd från polisen där länsansvarige Mats Berg har uppmuntrat hennes initiativ.

– Jag inleder med att berätta om vad lagen säger, att den som kolliderar med ett av vissa djur begår ett brott om det inte anmäls till polisen. Då skärps uppmärksamheten, för man vill ju inte bryta mot lagen.

En återkommande fråga är varför. Varför göra sig besvär med att leta upp ett djur för att avliva det och inte för att vårda det? Eller ens äta upp det, i de fall det påkörda viltet är så tilltygat att det inte tas med utan lämnas i skogen?

– Jag försöker förklara viltets och jaktens värde, inte minst i ett historiskt perspektiv. Att det är tack vare jakten och viltet som människor en gång kunde överleva i det hårda klimatet i norr. Att viltet har ett stort värde ekonomiskt, och om etiken, hur angelägna vi är om att skadade djur inte ska behöva lida.

Ett slag för hunden

För många blir det en aha-upplevelse. En del är förundrade över att det i Sverige finns så många olika slags djur och så många djur. Av naturliga skäl handlar det i Kalmartrakten och på Öland mest om klövvilt, men när Erica visar bilder och berättar om varg och björn längre norrut i landet stiger intresset.

Hon passar också på tillfället att slå ett slag för hunden. Vad den betyder för att det över huvud taget ska vara möjligt att leta upp ett skadat djur, och hur vi i Sverige ser på våra hundar.

– Många tycker att hundar är både läskiga och ohygieniska och kan inte förstå varför vi håller hundar som vi gör. Därför är det ett bra tillfälle att berätta om vad hundarna betyder för oss, inte minst när det gäller jakt och i det här fallet eftersök.

En talande bild i PP-presentationen. Lätt att förstå vad det här handlar om.

Med bilder och informationsmaterial som delas ut, med medhavda horn från rådjur och älg och berättelser om hur stor en älg är, hur vilda djur rör sig i gryning och skymning och vad som kan hända om man kör på en stor älg, väcks intresset.

– Behovet av information är stort. Även hos dem som kommit längre i sin etablering. Kanske ännu mer där, för det är ju när man skaffar bil och börjar pendla till och från ett arbete som riskerna för att råka ut för en viltolycka ökar, säger Erica Lindquist.