Älg i Danmark? Detta förknippas oftast med svenska simmande älgar som omgående blir dödade av danska tåg. Tågdöden är det som tyvärr drabbar de få svenska älgar som simmar över Öresund lite då och då. Danmark har inte hyst en fast och livskraftig älgstam på minst hundra år, men är ett omtyckt och populärt vilt hos många danskar.

Stort intresse

Årligen besöker tusentals danskar svenska skogar, eller någon av älgparkerna i landet, för att studera vår största viltart. Den danska naturen erbjuder inte någon optimal miljö för älg, med några få undantag.

Intressant nog ägs ett av dessa undantag, på norra Jylland, av en naturvårdsfond.

Aage V. Jensen Naturfond och Ålborgs kommun bestämde för några år sedan att med hjälp av svenska älgar försöka rädda naturreservatet Lille Vildmose (”Lilla Vildmossen”) från att helt växa igen med sly.

Den kvistbetande älgen tänktes alltså kunna bli räddningen för det 7.700 hektar stora området, där 6.500 hektar är inhägnat. Lille Vildmose är ett stort och frodigt naturområde med stor artrikedom av både flora och fauna.

Stort intresse

Sagt och gjort, under 2016 transporterades fem unga älgar (två tjurar, tre kvigor, födda 2015) och 2017 ytterligare fem djur (en tjur, fyra kvigor, födda 2016) från sydsvenska älgparker och släpptes ut i det med stora hägnet som genomkorsas av ett antal bilvägar.

Uppståndelsen var stor och förväntningarna höga – skulle älgarna trivas denna del av Danmark och i den nya livsmiljön? Skulle de klara av sitt landskapsvårdande arbete?

Älgarna försågs med gps-halsband för att man skulle kunna följa var de valde att uppehålla sig, hur de rörde sig, och hur reproduktionen skulle gå.

Den 4,5-åriga älgtjuren är imponerande i storlek, vilket tyder på en god livsmiljö.
Foto: Jan Skriver

Välutvecklade

Resultatet lät inte vänta på sig. Älgarna växte, blev fler och tjurarna fick stora horn. Levande och välutvecklad avkomma, tidig reproduktion och stora horn får en älg i princip enbart om den lever i en bra miljö. Och eftersom älgen är en kvistbetare, så kan man för Lille Vildmoses del snabbt komma till slutsatsen att älgarna ätit mycket sly av tillräcklig kvalitet.

Noterbart i sammanhanget är att älgarna, som nu är 19–20 stycken till antalet, inte utfodras. De klarar sig helt och håller på det som mossen har att erbjuda och befinner sig för tillfället i mossens mellersta del, en inhägnad på 2.100 hektar. Antalet motsvarar en älgtäthet på cirka tio älgar per 1000 hektar, och det kommer att bli intressant att följa utvecklingen.

Pågår studier

En viktig fråga för dem som arbetar i hägnet är dess bärkraftsförmåga. Bärkraftsförmåga är en central del inom ekologi och viltförvaltning. Hur många individer av en eller flera arter kan ett visst område klara av bära innan det får negativa följder, och hur påverkar förekomsten av de olika arterna denna förmåga?

Negativa följder kan exempelvis vara försämrad reproduktion, försämrad överlevad och tillväxt hos avkomma, dålig hornutveckling, eller förkortad livslängd. Dessutom kan marken samtidigt påverkas påtagligt med överbetning och minskad mångfald. Begrepp som är väl bekanta från älgförvaltningen i åtminstone delar av Sverige.

Lille Vildmose ligger i nordöstra Jylland, på samma breddgrad som Växjö, Kalmar och Falkenberg. Karta: Google map

Landskapsvårdare

Det man hittills sett av naturåterställningsexperimentet i Lille Vildmose är att älgarna verkar trivas bra, och där den goda livsmiljön är orsaken. En bra livsmiljö är grundstenen för alla levande organismer, inklusive älg.

Under 2016–2017 sattes även kronhjort ut i hägnet för att vid sidan av älgen ha en viltart som kan agera generalist i sina foderpreferenser. Kronhjorten betar ju även gräs med mera, till skillnad från älgen. Syftet med kronviltet är detsamma: landskapsvård.

Det är dock viktigt att i detta sammanhang inte bara se älgen och kronhjorten som nyttodjur. De är introducerade till mossens ekosystem som nyckelarter. Kommande år i mossen inbegriper studier och övervakning för att undersöka hur mossen svarar på viltets landskapspåverkan, samt i god tid försöka identifiera områdets bärkraftsförmåga, innan stammarna av älg och kronhjort behöver regleras. Oavsett verkar det som att älgen kommit till Lille Vildmose för att stanna.

Jonas Malmsten 

Jacob Skriver