• Vad har du för åsikt om Naturvårdsverkets beslut att inte tillåta någon licensjakt på varg i vinter?

– Licensjakten är ett sätt att regionalisera rovdjursförvaltningen. Att detta nu inte är möjligt är beklagligt, speciellt för vissa län där vargstammen är mer koncentrerad. Riksdagens beslutat 2013 om en hållbar rovdjurspolitik innebar att koncentrationerna av varg skulle minskas i de områden där förekomsten är som tätast. Problemet är att vargstammarna sedan dess inte minskat i vargtäta områden. Därför kan Naturvårdsverkets beslut äventyra legitimiteten för demokratiska beslut.

• Inventeringarna visar att vargstammen minskat i landet på senare år och Naturvårdsverket menar att nedgången inte kan förklaras på naturlig väg.  Vad tror du händer med den illegala jakten på varg när möjlighet till legal vargjakt nu tas bort?

– Om möjligheterna till legal vargjakt tas bort finns en ökad risk för illegal jakt. Det minskar också förtroendet för myndigheterna. Rovdjur kan vara ett stort hinder för djuruppfödning men också för människor som bor på landsbygden. Angreppen är plågsamma för djuren och kostar både ekonomiskt och emotionellt.

– Därför vill Centerpartiet att djurägare ska ges bättre möjligheter att skydda sina husdjur och tamdjur mot rovdjursattacker. En del i detta är licensjakten som fungerat som ett viktigt verktyg i arbetet med en hållbar rovdjursförvaltning. Även om skyddsjakt finns kvar är processen långdragen, vilket varit ett problem i Värmland det senaste året. Trots flera vargattacker på tamboskap och hundar tog det lång tid innan skyddsjakt beviljades.

– Det finns också ett riksdagsbeslut på att handläggning för skydds- och licensjakt ska vara skyndsam, något som vissa myndigheter misslyckats med. Att myndigheterna brister i att tillämpa lagen underminerar också tilliten till dessa.

• Tydlighet, förutsägbarhet och lokalt inflytande är tre kriterier som är viktiga för en lyckosam förvaltning av varg. Tycker du att dagens rovdjurspolitik uppfyller dessa tre hörnstenar?

– Nej. Att politiken tar hänsyn till både miljö, natur och människa är nyckeln till att vi ska lyckas med en hållbar förvaltning. Ett viktigt steg i detta är att det finns ett stort förtroende för det offentliga och dess myndigheter. En lyckosam förvaltning av vargen ska ske i samråd med de berörda.  Vi behöver en än mer regionaliserad förvaltning då koncentrationen av varg skiljer sig åt i olika län.

– Avseende skyddsjakt behövs en gemensam praxis mellan länsstyrelser för att skapa större förutsägbarhet. Vi ser också exempel på att processen för skyddsjakt är långdragen, trots att det finns ett riksdagsbeslut om en skyndsam handläggning.

• Riksdagen har beslutat att gynnsam bevarandestatus för varg ska vara 170–270 vargar. Naturvårdsverket anger att det krävs minst 300 vargar. Vilken siffra gäller som gynnsam bevarandestatus för varg?

– Centerpartiet vill fortsatt ha en situation där vargens gynnsamma bevarandestatus nås vid den nivå som anges i proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik, det vill säga 170–270 individer. Detta finns det också ett riksdagsbeslut på från 2013. Bedömningarna som gjordes för att landa i den nivån är baserade på omfattande vetenskapliga underlag framtagna av ett fyrtiotal forskare och experter.

– Den sårbarhetsanalys som togs fram anger att minsta livskraftiga population för varg i Sverige och Norge är 100 individer. För att uppnå en gynnsam bevarandestatus för varg med god marginal till detta värde behövs regelbunden invandring från Finland och Ryssland, samtidigt som andra åtgärder vidtas för att stärka genetiken. Nivån är satt för att ta hänsyn till såväl vargstammens bevarande i Sverige som vad det samlade rovdjurstrycket innebär för människors möjligheter att bo och bedriva verksamheter i rovdjurstäta områden, säger Eskil Erlandsson.