Totalt 18 172 000 kronor från Viltvårdsfonden ska fördelas på de sex olika forskningsprojekten, som samtliga startar under 2024.

Mest pengar, över 4,6 miljoner kronor, får ett projekt kopplat till Skandinaviska björnprojektet: Björnens predation och interaktion med andra arter.

Även projektet Bytets perspektiv i rovdjurssystem i förändring, som leds av Sveriges lantbruksuniversitet, är kopplat till rovdjuren. Om det skriver Naturvårdsverket att det ”fokuserar på hur klövviltet beter sig vid predation.”

– Utmaningarna med flerartsförvaltning är en prioriterad fråga i Naturvårdsverkets strategi för svensk viltförvaltning 2022–2029. Vi behöver till exempel utveckla nya metoder för att kunna hantera effekterna av interaktion mellan fler arter på bästa sätt. De här två projekten om interaktioner mellan rovdjur och klövvilt bidrar med kunskap till det arbetet, säger Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverket på myndighetens hemsida.

Påverkas vildsvin?

Över 3,3 miljoner kronor går till projeketet Who let the dogs out: Hur påverkas vildsvin av jakt?, som leds av Sveriges lantbruksuniversitet. Där ska forskarna undersöka hur vildsvinen påverkas av jakt.

Avskjutningsdata

Näst mest pengar hamnar i projektet Ny metod för mer exakta avskjutningsdata, som drivs av Svenska Jägareförbundet. Nära 4,4 miljoner kronor har beviljats.

Förbundet skriver att många viltarter, till skillnad mot exempelvis älg och stora rovdjur, inte är obligatoriska att rapportera. Den modell som hittills har använts har nu granskats och en ny metod för mer exakt statistik ska utvecklas.

– Det medför att vi säkrare kan avgöra om en förändring är statistiskt säkerställd, säger Göran Bergqvist, ansvarig för viltövervakning vid Svenska Jägareförbundet, till Svensk Jakt.

Bergqvist är ansvarig för utveckling av den nya modellen tillsammans med forskaren Tom Lindström vid Linköpings universitet.

– Vi är mycket glada för detta. Arbetet kommer att genomföras genom att vi anställer en så kallad industridoktorand, säger Göran Bergqvist om det faktum att projektet beviljats pengar.

I projektet kommer bland annat enkätstudier att genomföras, där den skattade avskjutningen kan jämföras med sådan avskjutning som enskilda jägare rapporterar.

– Eftersom rapporteringen är frivillig så vet vi egentligen inte om de som rapporterar sin avskjutning är representativa för samtliga jaktlag, eller om de skiljer sig åt på något systematiskt sätt, till exempel genom att skjuta mer eller mindre än genomsnittet, säger Tom Lindström.

– Vi kommer att utvärdera detta via enkätstudier och kan då ta hänsyn till detta i skattningen.

Förbättrad skattning

Doktoranden kommer även att undersöka om användningen av olika miljövariabler, till exempel kuststräcka eller andel skogsmark, kan förbättra skattningen.

Ytterligare en angelägen uppgift gäller de fågelarter som får sättas ut för jaktändamål utan särskilt tillstånd. I dagsläget är det tillåtet för gräsand, fasan och rapphöna.

– Detta medför att en del jaktlag bedriver en slags ”put-and-take-jakt” på dessa arter och avskjutningen får därmed en väldigt svag koppling till jaktmarkens storlek, vilket försvårar skattningen, säger Göran Bergqvist.

– Vi behöver utreda hur vi ska hantera de arterna i skattningen.