Bred ekodukt välkomnas av viltet
Trafikverkets storsatsning på en ekodukt över hårt trafikerade E65 välkomnas av viltet. Dov, vildsvin, rådjur, harar och nu också kronvilt använder bron för en säker övergång.
I slutet av april invigdes södra Sveriges största ekodukt, som lagts över den viltolycksdrabbade sträckan av E65, på Börringe klosters marker mellan Svedala och Skurup.
Redan innan invigningen hade viltet börjat utnyttja övergången. Efter att Trafikverket satt upp flera kameror för att övervaka de vilda djurens trafik har man sett att den ökar i omfattning.
– Jag vet inte vad det är med viltet och våra kameror, för det har blivit flera verkligt häftiga närbilder, skrattar projektledaren för Akvedukten, Lars Sätmark, när Svensk Jakt når honom på telefon snart ett halvår efter att viltet släpptes på.
Första kameran monterades i samband med invigningen av ekodukten 26 april. Samma dag fotograferades vilda djur som utnyttjade bron. De första två veckorna fotograferades dovhjort, rådjur och hare dagligen, eller nattligen, på bron. Efter det har övergången kommit att utnyttjas allt mer även av annat vilt.
Syftet med ekodukten är att minska den barriäreffekt E65:an har på viltet. Särskilt betonas det skånska landskapsdjuret kronviltets behov av att kunna röra sig mellan sina områden på ömse sidor om den hårt trafikerade vägen.
– Eftersom kronhjorten inte vill gå i tunnlar fick det bli en övergång istället. Det är också därför den gjorts så bred som 40 meter på mitten. Den är också timglasformad och vid anslutningarna är det svårt att se var någonstans marken slutar och bron börjar, säger Lars Sätmark.
Kronhjorten är känslig och det tar en tid innan de vant sig vid bron och vågar sig upp på den. Ett första kronvilt, en ung hjort, har emellertid nu fotograferats när den använder sig av ekodukten.
Enligt experterna kan man förvänta sig att övergången blir mer utnyttjad i och med att kronhjortens brunst kommer igång.
En annan vinst med ekodukten är att viltolyckorna längs landsvägen minskar. Lars Sätmark berättar att man samtidigt som viltövergången byggdes förlängde viltstängslet ytterligare vilket har bidragit till att antalet viltolyckor gått ner.
– Vi håller också på med flera åtgärder. På en vägöppning där vi trodde det skulle vara tillräckligt med att stängslet går in i en strut har det gått ut en del dovhjort. Där ska vi nu anlägga en färist istället. Längs en sträcka av 108:an reser vi viltstängsel. Man kan säga att vi håller på att fixa till det sista för att minimera viltolyckorna i det här området, säger Lars Sätmark.
För Trafikverket innebar bygget av ekodukten en stor investering på 50 miljoner kronor.
– Ja, den kostar en del, men slutresultatet blev mycket bra. Jag har inte hört några klagomål, utan tvärt om så verkar det som att de som på olika sätt berörs är nöjda, säger Lars Sätmark.
Ekodukt
En ekodukt är en bro som är till för att både stora och små djur ska kunna ta sig över till andra sidan vägen på ett skyddat sätt. Längs vägen i anslutning till ekodukten sätts ett så kallat faunastängsel upp. Ett faunastängsel är, till skillnad från ett viltstängsel, konstruerat så att djuren inte kan komma under det. Detta gör att de söker sig till ekodukten och kan korsa vägen där.
Källa: Trafikverket
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.