Det här är två resultat som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade vid Vargsymposiet i Vålådalen från det projekt om illegal jakt som Brå ska slutredovisa i september.
Redan nu säger projektledaren på Brå, Lars Korsell, i ett särskilt uttalande på Brås hemsida, att en ändrad lagstiftning kan vara ett medel mot den illegala jakten.
Lagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att den får större acceptans hos de människor som är mest berörda. I annat fall kommer det att bli svårt att motverka den illegala jakten.
Jägarkåren bör ta och få ett större ansvar för förvaltningen av rovdjur, lägger han till.
Resultaten av vad Brå hittills kommit fram till presenterades av utredaren Mikael Pyka.
Ett problem med den regelrätta illegala jakten är att polisen får väldigt lite information om den. Människor som eventuellt vet något håller tyst.
Redan för ett och ett halvt år sedan kom Brå med en förstudie om den illegala jakten på stora rovdjur. Av 25 domar fann man att debatten kring den illegala jakten fick fel fokus.
Från Brås sida har vi gjort skillnad mellan vad vi kallar den regelrätta illegala jakten, som är det stora problemet, och otillåten skyddsjakt, som är något helt annat, förklarar Lars Korsell.
Från 1995 till 2006 har 340 anmälningar för rovdjurskriminalitet inkommit till polisen, men bara 40 domar har avkunnats, och då ingår även häleri bland dem, redovisade Mikael Pyka.
Det finns anmärkningsvärt stora skillnader mellan antalet anmälningar mellan olika län, konstaterade Mikael Pyka under sin presentation. Han jämförde då antalet rovdjursbrott mot annan jaktbrottslighet.
I till exempel Värmland var de anmälda brotten bara tolv, nio av dessa gällde varg. I Dalarna var de anmälda brotten mot rovdjur också många i jämförelse med annan jaktbrottslighet.
I Gävleborgs län var det tvärt om.
Om vi inte förstår människornas situation på de platser där den illegala jakten bedrivs kan vi inte heller lämna några lämpliga förslag, förklarar Lars Korsell.

Bertil Lundvik