Björnarna söker sig till samebyarnas kalvningsområden, och orsakar stor skada genom att döda renar och stressa högdräktiga vajor, men risk för att de kastar sina foster.

Björnarna skingrar också renhjordarna under jakten.

– De orsakar allvarliga skador, och det finns inte så mycket annat att göra än att bevilja skyddsjakt, säger Emma Andersson, vilthandläggare vid länsstyrelsen i Jämtland.

Från mitten av april har länsstyrelsen beviljat skyddsjakt i sex olika beslut. Två björnar avlivades i mitten av april med hjälp av helikopter i Jijnjevaerie sameby, och några dagar senare sköts en björn i Voernese sameby.

Växande björnstam

I Strömsunds kommun i nordvästra spetsen av Jämtland, på gränsen till Norge och Västerbotten, ligger också Ohredahke sameby där en björn avlivades sista veckan i april och samma öde fick en björn i Raedtievaerie sameby som också har sina marker i Strömsunds kommun.

Det tas dna-prover på samtliga avlivade björnar, men länsstyrelsen gör ingen egen utvärdering av proverna för att se om det är i området stationära björnar, eller djur som vandrar till renarnas kalvningsland.

– Det finns mycket mat för björnarna i det här området, men om de går och lägger sig här på hösten eller kommer vandrande under våren vet vi inte. Det vi vet är att vi inte äger vår egen björnstam utan påverkas av situationen i både Norge och våra grannlän, säger Emma Andersson.

Ett skäl till den omfattande björnjakten är att det fortfarande snöar i norra Jämtland. Det innebär att skadorna kan dokumenteras. Med barmark blir situationen en annan.

Skyddsjakten avbröts

I samebyn Ruvhten sijte i västra Härjedalen togs beslut om skyddsjakt på en björn den 15 april. Jakten avbröts den 23 april utan att björnen fälldes och där vet man idag inte om djuret finns kvar i området. Renarna befinner sig i marker utan snö vilket gör det svårt att spåra både ren och björn.

De avlivade björnarna kommer efter besiktning att eldas upp.