Allt fler björnar fälls under skyddsjakt. En björn dödad under skyddsjakt innebär i de allra flesta fall kasserat skinn och kött. Destruktionen av skyddsjagade björnar bekostas av skattemedel.
2017 fälldes 71 björnar under skyddsjakt i Sverige. Det är rekord.
Totalt handlar det om drygt 700.000 kronor i kostnader för transporter och destruktion samt förlorat kött- och skinnvärde för de björnar som fälldes under skyddsjakt förra året.
Den svällande skyddsjakten på björn handlar även om en viktig principfråga: Är det rimligt att den svenska björnstammen i praktiken till stor del förvaltas genom skyddsjakt?

Svensk Jakt har granskat skyddsjakten på björn – främst i Norrbotten där den omfattande skyddsjakten 2017 medförde att det inte blev någon licensjakt på hösten.

Rekord i skyddsjakt – staten eldade upp 5 ton björn

Av: Lars-Henrik Andersson

Aldrig förr har så många björnar fällts vid skyddsjakt som under 2017.
Detta trots att forskare hävdar att licensjakt kan minska problemen med björnrivna renkalvar.
Dessutom innebär skyddsjakten att stora mängder björnkött, -skinn och -kranium eldas upp vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Men länsstyrelserna i norra rovdjursförvaltningsområdet funderar nu på att tillåta att skyddsjagade björnar ska tillfalla jakträttshavaren.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Det luktar svagt av bränt hår och aska i den sterilt avskalade stora destruktionshallen vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala.

I hallen står en liten pulpet med en touchskärm varifrån ugnen styrs. Själva ugnen där skyddsjagade björnar bränns upp ligger nedsänkt i betonggolvet och täcks av en stor järnlucka som öppnas och stängs mekaniskt med hjälp av datorn i pulpeten.

Aldrig förr har så många björnar bokstavligt talat gått upp i rök som under 2017. Då slogs det rekord i antalet skyddsjakter. Enligt uppgifter från länsstyrelserna fälldes 42 björnar i Norrbotten, åtta i Västerbotten och 21 i Jämtland. Totalt 71 björnar fällda under skyddsjakt.

Enligt dagens föreskrifter tillfaller djuret staten. Och staten destruerar kropparna, i de fall inte Naturhistoriska riksmuséet är intresserat av att bevara skinn, skelett eller kranium. Allt bränns annars upp, förutom de prover från mjukdelar och innanmäte som SVA tar.

En transport av en skyddsjagad björn kostar mellan 3.000 och 4.000 kronor. Ibland kan fler än en björn transporteras i samma låda. Till det ska läggas en destruktionskostnad på 17 kronor per kilo. Det handlar om utlägg för rapsolja som används vid förbränningen.

Så har vi räknat, baserat på 71 fällda björnar:
• Förbränningskostnader: 88.000 kronor (17 kronor per kilo, 5.177 kilo björn).
• Transportkostnader: 213.000 kronor (3.000 kronor per björn).
• Köttvärde: 160.000 kronor (45 kronor per kilo, 50 kilo i slaktvikt per björn).
• Skinn- och trofévärde: 248.500 kronor (obehandlat skinn och trofé 3.500 kronor per björn).

Totalt: 709.500 kronor

Siffror från SVA Rapport stora rovdjur.
Antal fällda björnar i landet under skyddsjakt:

År

Antal

2017

 67*

2016

27

2015

64

2014

34

2013

22

* Differensen mellan SVA:s och länsstyrelsernas totalsiffra förklaras av Erik Ågren i texten nedan.

Erik Ågren, chef för viltsektionen och biträdande statsveterinär vid SVA, berättar att myndigheten tog hand om totalt 67 björnar fällda under skyddsjakt förra året. Totalt 5.177 kilo björn destruerades, vilket medförde en förbränningskostnad på 88.000 kronor. De siffror Svensk Jakt fått ut från länsstyrelserna visar dock på 71 fällda björnar under skyddsjakt 2017.

– Det var några fällda björnar från Norrbotten som inte var tydligt märkta när de levererades till SVA, så vi har några fall där det inte är inlagt alla detaljer och det kan vara där som det skiljer lite. Har det registrerats någon felaktigt så blir det också olika siffror. Om det sedan finns någon björn kvar i någon frys ute i länen kan vi inte svara på, men de flesta borde ha varit levererade till SVA. Vi har ett ärende med att gå igenom norrbottensbjörnar med länsstyrelsen, för att reda ut de som är oklara fall, säger Erik Ågren.

Kött, skinn och troféer eldas alltså upp i stället för att tas om hand av jakträttshavaren.
Vad är då en björn värd? En svår fråga att svara på, enligt de experter Svensk Jakt varit i kontakt med.

Kött, skinn och troféer från björnar skjutna under skyddsjakt eldas upp vid SVA:s anläggning i Uppsala. Foto: Olle Olsson

Aldrig förr har så många björnar bokstavligt talat gått upp i rök som under 2017.

Viltuppköpare uppskattar kilopriset på björnkött till cirka 45 kronor per kilo och en konservator uppskattar värdet på ett obehandlat björnskinn till mellan 2.000 och 8.000 kronor. Foto: Olle Olsson

Andreas Renberg vid Svantes Vilt & Bär i Harads säger att det finns en efterfrågan och ett intresse hos både konsumenter och restauranger att köpa björnkött.

– Efterfrågan finns, helt klart. Slaktvikten på en björn brukar ligga på i snitt 50 kilo. Vi får dock skära bort en del kött runt skottskador. Ovana björnjägare skjuter ofta något extra skott i björnen för att vara säker på att den är död, säger han.
Som mest brukar Svantes Vilt & Bär köpa in runt 40 björnkroppar som sedan styckas och säljs till privatpersoner eller restauranger.
– Eftersom det inte blev någon licensjakt på björn förra året i Norrbotten har vi tyvärr fått säga nej till de som ringt och efterfrågat björnkött. Det är galet att björnköttet går till spillo, det är synd. Och det är tråkigt för jägarna, som investerat stora pengar i hundar och som inte får jaga björn, säger Andreas Renberg.

Han uppskattar kilopriset på björnkött till cirka 45 kronor. Med en genomsnittlig slaktvikt på cirka 50 kilo och 71 skjutna björnar under skyddsjakt (2017) så handlar det om ett köttvärde på cirka 160.000 kronor som gått upp i rök vid SVA:s destruktionsanläggning.
Värdet på skinnet varierar beroende på storleken på björnen, uppger konservator Per-Erik Hedlund vid Boliden Jakt & Trofé.
– Ett obehandlat skinn är värt allt från 2.000 kronor upp till 8.000 kronor. Ett berett skinn med uppstoppat huvud är nog värt någonstans mellan 15.000 och 25.000 kronor beroende på storlek och kvalité. De flesta jägare vill behålla skinnet, förutom de som kanske skjutit flera björnar, säger Per-Erik Hedlund.

Om vi då räknar på ett skinnvärde (obehandlat skinn) på i snitt 3.500 kronor per björn och därtill lägger köttvärdet på 45 kronor kilot så handlar det totalt om ett värde på 408.500 kronor, räknat på de 71 björnar som fälldes under fjolårets skyddsjakt.

Fällda björnar under skyddsjakt

Norrbotten

201228
20132
201418
201524
201610
201742


Västerbotten

20125
20130
20145
201514
201612
20178


Jämtland

20129
20135
20147
201516
20163
201721


Dalarna

20120
20130
20144
20156
20161
20170


Västernorrland

20120
20130
20140
20150
20161
20170

Åter till SVA. Erik Ågren visar oss anläggningen där djurkropparna destrueras.
– Som jägare tycker jag det är synd att skinn, kranium och kött går till spillo, säger han.
Erik Ågren uppger också att SVA varit i kontakt med Naturvårdsverket i frågan.

Per Risberg vid Naturvårdsverket säger att det förs diskussioner runt skyddsjakten på björn och dess konsekvenser i form av kostnader och destruktion av kött och skinn.

– Vad gäller föreskrifterna tittar vi nu på om det går att få någon form av smidigare hantering av björnar skjutna i samband med skyddsjakt. Det är en del i vår viltstrategi att det här är en resurs som ska gå att använda, men sedan vet vi inte hur det ska lösas praktiskt, det måste även länsstyrelser och polisen få ha synpunkter på, säger Per Risberg.

– Det finns en möjlighet i dag i jaktförordningen för en beslutande myndighet att bestämma hur djuret som fälls vid skyddsjakt ska förfaras och om inget sådant beslut fattas ska djuret tillfalla jakträttshavaren, säger Mikael Wallén, vilthandläggare vid Naturvårdsverket.

Per Risberg, Naturvårdsverket. Foto: Lars-Henrik Andersson

Ska man förvalta björnen med skyddsjakt eller licensjakt?
– Nu är det upp till varje länsstyrelse hur man vill tackla problemet. Jag jobbade tidigare med rovdjursförvaltning på länsstyrelsen i Jämtland och införde då systemet med hårdare avskjutning i de fjällnära områdena. Skyddsjakten på våren minskade. Det finns metoder, säger Mikael Wallén.
Enligt Wallén finns det fler län som försöker öka avskjutningen i de områden där man har problem – och tillåta en starkare stam i andra områden.
– Någonstans måste också arterna få frodas och det når man med en sådan modell. Det är bättre att skjuta björnen under en populationsreglerande jakt där man kan ta tillvara på viltet som resurs, säger Mikael Wallén.

Enligt Anna Danell, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten, finns tankar om att låta skinn och kranium från en björn fälld under skyddsjakt tillfalla jakträttshavaren.

– Det är hög kostnad att frakta de här björnarna genom hela landet och SVA har tillräckligt med jobb. Frågan är uppe till diskussion och sannolikt kommer det att förändras. Vi diskuterar det inom norra förvaltningsområdet så att vi gör likadant i alla län, säger hon.
Jakträttshavaren har sedan möjlighet att överlåta björnen till skytten.
På statens mark är det både staten och samebyn som är jakträttshavare.
– Länsstyrelsen har inget intresse av fällda björnar så då lär de ju tillfalla samebyn, säger Anna Danell.

Anna Danell, rovdjurshandläggare länsstyrelsen Norrbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson