Ett av förslagen till arkitektoniskt formade jakttorn. Foto: Tilda Herrlin

”Är det skogens vanligaste byggnadstypologi? Antalet ligger mellan ett par hundra tusen och två miljoner.

Dessa två miljoner rum för väntan, utan tak, är den enda arkitektur jag aldrig sett användas.

De står där i ett kalhygge eller i en bokskog och väntar på att brukaren ska komma en tidig morgon.

Att hen ska komma, ta tornet i besittning och under några timmar upprätta ett väntrum.”

Så skriver arkitekturstudenten Tilda Herrlin i tidskriften Skalan nr 5/2018.

Skalan drivs av studenter med koppling till KTH Arkitekturskolan i Stockholm.

– Jag har ingen egen koppling till jakt, men är uppvuxen i Fjärlöv, en mindre by i nordöstra Skåne, och har givetvis sett och vandrat förbi jakttorn massor av gånger. Men det var först när jag började plugga till arkitekt som jag började tänka på jakttorn som en form av arkitektur, säger Tilda Herrlin.

Bra grundläggande exempel

Hon menar att jakttorn är bra exempel på grundläggande frågor inom arkitekturen. Ett stort hus är enormt komplext, medan ett jakttorn är enklare – det går att koka ner:

Arkitektstudenten Tilda Herrlin.

– Dels är det en form av byggnation, men jakttornet är även knutet till en särskild plats, kopplat till dess syfte. Det är också en sorts rum att vistas i, jägaren som kommer och sätter sig i jakttornet tillbringar ju ett par timmar där. ”Bekvämt” är kanske fel ord att använda, men även den som bygger ett jakttorn måste i någon mån tänka på komforten för den som ska sitta där.

Mot denna bakgrund använde Tilda Herrlin just jakttornet som fenomen i Skalan-artikeln.

– De här modellerna är en lekmans fria tolkning av jakttorn, snarare än praktiskt användbara modeller. Det är så här jag ser på, och tänker om, jakttorn, säger Tilda Herrlin.