Älgskötselområdets framtid aktualiserades efter att Älgförvaltningsgrupp 1 i Östergötland med en skrivelse uppmärksammat länsstyrelsen på bristerna i områdets förvaltning.

Länsstyrelsen inledde då en granskning av hur skötselområdet agerat tidigare år, och fann då flera brister vad gäller avskjutning och rapportering.

Till exempel under jaktåret 2018/2019, då utnyttjandegraden visserligen uppgick till 91 procent, men där könsfördelningen bland skjutna vuxna älgar inte alls följde planen.

”Planerad avskjutning var 9 handjur och 18 hondjur. I stället fälldes 17 handjur och 12 hondjur”, skriver länsstyrelsen som också noterar att 28 procent av de fällda älgarna rapporterades in för sent, liksom att skötselområdet inte hade rapporterat någon älgobs.

Året efter bestod 58 procent av de vuxna i avskjutningen av tjur, mot i planen uppsatta 41 procent. 91 procent av de fällda älgarna rapporterades in för sent.

Ovanlig åtgärd

Efter att ha skickat ut sina planer på att ombilda älgskötselområdet till ett licensområde på remiss, tog länsstyrelsen beslut att göra så i slutet av juni.

Enligt vilthandläggare Mia Kjällander på Länsstyrelsen i Östergötland är det en ovanlig åtgärd.

– Vi har vid något annat tillfälle avregistrerat eller ombildat ett älgskötselområde, men det har varit i samförstånd med jägare och markägare, och på andra grunder än dessa, säger hon.

Ville fortsätta

I det här fallet ville älgskötselområdet fortsätta att förvalta älgstammen på sina 15.000 hektar, men enligt Mia Kjällander var det inte aktuellt.

– Nej, de har brustit i sådan omfattning att länsstyrelsen beslutade att ombilda området till ett licensområde. Det kan ändras tillbaka i framtiden om de visar bättring, till exempel genom att genomföra seriösa inventeringar, säger Mia Kjällander.

Ett förtroende

På Jägareförbundet säger jaktvårdskonsulent Benny Nilsson att han har förståelse för länsstyrelsens beslut.

Jaktvårdskonsulent Benny Nilsson.

– Ett rimligt beslut om inte ett älgskötselområde utför sina uppgifter. I det här fallet har man inte alls följt sin plan.

Benny Nilsson menar att ett skötselområde får samhällets förtroende att förvalta sin älgstam.

– Här har man inte tagit ansvaret som det medför, och därför är det naturligt att man inte får fortsatt förtroende.

Förekommer brister

Enligt Benny Nilsson är det mycket ovanligt att myndigheter på grund av brister i förvaltningen avregistrerar eller, som i det här fallet, ombildar ett älgskötselområde.

– Det förekommer naturligtvis fel och brister, men de är vanligtvis sådana att det räcker med ett påpekande för att de ska rättas till. Att det går så långt som i det här fallet har jag inte varit med om tidigare, säger han.