
Jag upplever att älgförvaltningen alltmer handlar om att föra in siffror, som överheten bestämt, utan förankring i verklighet eller realism, skriver debattören. Foto: Roland Svensson & Ingemar Pettersson
Är det sagor eller realism som ska styra älgförvaltningen? De siffror och uppgifter vi tvingas använda leder till stora fel, både för älgen och för oss jägare.
Mitt äso, Lonnens älgskötselområde, ligger mitt i vargland och tillhör Bergslagskanalens älgförvaltningsområde, Värmlands länsstyrelse. Vi ligger längst västerut i Örebro län, som nu berörs av 18(!) vargrevir, vilket är ett nytt trist rekord.
När vi ska göra vår älgförvaltningsplan får vi helt osannolika siffror på vargens predation. För 2024 var beskedet från överheten att älgförvaltningsområdet hyste två vargrevir. Det är sant, men enligt siffrorna tar varje revir bara sex älgar efter jaktstart.
När jag på älgförvaltningsmötet protesterade och konstaterade att siffran är helt osannolik och orimlig, var förklaringen dels att det bara handlar om de älgar som vargarna tar efter jaktstart, dels att eftersom uppgiften kommer från SLU måste den vara korrekt.
Min mamma, som var mattelärare, lärde mig att alltid ställa frågan: Är svaret rimligt? Den kunskapen har uppenbart inte nått SLU eller Naturvårdsverket.
Till saken hör att ett av reviren, Skarpen, ligger i relativt rent barrskogslandskap med liten andel andra bytesdjur än älg och berör vårt älgsköteselområde.
Ola Karlsson.
För 2025 får vi nu uppgiften att räkna med tre revir i älgförvaltningsområdet (ensamma vargar räknas inte) och att vargarna blivit mycket glupskare. Varje revir tar nu hela 18 älgar efter jaktstart.
Det nya reviret Gällsjöhöjden ligger också mest i utpräglat barrskogslandskap, men går också in i vårt skötselområde med en del jordbruksmark med mer rådjur, dov och vildsvin.
Även om det är en tredubbling av predationen är det fortfarande osannolikt och orimligt låga siffror.
Älgförvaltningsområdet söder om oss – med mer dov, rå och vildsvin – ska räkna med nästan 60 tagna älgar per vargrevir. Förvaltningsområdet öster om oss ska räkna med två revir, varav det ena (Tysslingen) med mycket mer av andra bytesdjur sägs ta 22 älgar. I Villingsberg, med förhållanden liknande våra revir, ska reviret ta 45 älgar.
Siffrorna för våra grannområden och deras vargrevir pekar på att våra siffror på tidigare 6 och nu 18 älgar per revir är totalt osannolika. Det finns ingen, absolut ingen, rimlighet i sifforna! Men eftersom siffrorna finns i någon datafil måste vi använda dem.
Trots våra protester och frågor kan ingen förklara hur man kommit fram till siffrorna eller varför just våra vargar äter så få älgar jämfört med de som finns i angränsande områden.
Jag ställde frågan om vi har fått en särskild sort veganska vargar till oss. Det kanske är broccoli som vargarna betar i vår del av Bergslagen? Och broccolitillgången kanske har minskat eftersom predationen ökat tre gånger till fortfarande helt osannolikt låga 18 älgar per revir. (Observera: kan innehålla spår av ironi.)
Även utan fantasisiffror på hur många älgar vargen tar är det genuint svårt att förvalta älgstammen i vargland. När Lokareviret till största del blev bortskjutet märktes det direkt i antalet älgar.
Vissa år trycker vargreviren älgar till oss, med kraftig ökning av älg, andra år är vargreviren mycket aktiva hos oss med kraftiga minskningar av antalet älgar.
Jag upplever att älgförvaltningen alltmer handlar om att föra in siffror, som överheten bestämt, utan förankring i verklighet eller realism. Lokal kunskap och lokal förankring tar man ingen hänsyn till.
En bra förvaltning blir omöjlig med överhetens diktat och sagosiffror. Resultatet är allt sämre förtroende för Naturvårdsverket och deras viltförvaltning.
Varför ska vi lita på deras sagostund och sago-lika siffror?
Ola Karlsson
Ordförande styrgruppen Lonnens älgskötselområde, Ordförande Jägareförbundet Örebro län
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson