Utarmningen av förtroendet från jägarna för den myndighet som ska ansvara för vilt och jakt kan sannolikt sammankopplas med verkets rekryteringspolicy. Nyanställda hämtas ofta från kretsen ”naturmuppar”, vilka tydligt visar upp att man inte är positiv till någon form av jakt.

Eller kommer Naturvårdsverket att omskola dessa jakthatare, till att bli generellt positiva i sin attityd till jakten?

Bilda en egen fond

Vad gäller Viltvårdsfondens, tidigare Jaktvårdsfondens, pengar som från början var avsedda att gagna viltet och jakten: om jaktens motståndare är bidragsberättigade, förfalskas hela idén med upplägget.

Ett förslag, bestäm att medel ur Viltvårdsfonden endast går till aktiva jägarorganisationer.

Låt jaktmotståndarna skapa sina egna fonder. Fördelen med detta är, att då behöver ingen anklagas för att snika bidrag ur den organisation som man kommer att motarbeta.

Kan inte leva

Idén med Viltvårdsfonden kan ju knappast leva kvar, om ändamålet förvanskas så att dess pengar kan användas av olika jaktmotståndare för att motarbeta fondens egentliga grundmening, att stärka jakten, viltvården och viltförvaltningen.

Ytterligare en fråga. Vem ska utföra det viktiga arbete som jägarna nu gör, till exempel trafikeftersök med en stor mängd arbetstimmar, om jägarna känner att man inte har uppdragsgivarens förtroende.

Det handlar om massvis med obetalda timmar. Hundträning, att ha tillgång till utrustning till att transportera döda djur från vägen, att ha god kännedom om markgränser och olika jaktlag, för att bara ta några exempel.

Leblom