”För att vara extra tydlig kommer jag givetvis att märka fällan om jag skulle få ett infall, men jag kommer aldrig någonsin att märka den med namn och adress.” Arkivbild: Lars-Henrik Andersson
Enligt jaktpressen blir en man anmäld av en vargvän för att hans tunnelfälla avsedd för räv saknar märkning med namn och adress. En åklagare hugger på betet hon kastar till honom och driver saken till rätten utan att ta reda på om fällan är i bruk eller ens funktionell. För att citera NOA-polisen i tingsrätten under förhandlingen mot Hedin, på frågan om varför insatsstyrkan användes: ”Det är ju jägare.”
Hur kunde det bli så här i vårt land? Ett land där rättssäkerheten bedömts som viktig och där 87 procent av befolkningen accepterar jakt.
Människor som blir frustrerade när de blir påkomna med fingrarna i syltburken för vad de anser vara ett mindre allvarligt brott, brukar ställa frågan om Polisen inte har viktigare saker att syssla med.
Jag brukar ställa mig över den typen av kommentarer, men nu börjar jag undra om vårt rättssystem havererar totalt när det kommer till kategorin människor som generellt är mer laglydiga än människor i allmänhet: jägare och andra legala vapenägare.
På frågan om åklagaren har undersökt om fällan var möjlig att ta i bruk blir svaret att man inte har övervägt den möjligheten.
Man agerar alltså rättsligt, utan att ta reda på fakta, bara för att någon extrem människa säger att ett brott har skett.
Lite tillspetsat kan alltså vem som helst påstå att en jägare begår ett brott, och denne hamnar obevekligt inför skranket eller utsättas för insatsstyrkan som normalt används mot terrorism.
Jag funderar på min gamla mårdfälla som står någonstans på logen i vår lada, där den har stått i över 15 år och som inte har använts på över 20.
Fällan är inte märkt med namn och adress, som lagen föreskriver sedan något år tillbaka. Den är heller inte gillrad, dels för att jag är rädd om katten och dels för att jag tvivlar på att jag skulle fånga någon mård där den står.
Jag vet inte ens om den längre fungerar.
Begår jag en brottslig handling nu? Är jag kriminell?
Kan jag förvänta mig att Polisen gör en husrannsakan med efterföljande förundersökning om fällans märkning, eller kommer det ett brev med posten att jag ska infinna mig i rätten?
Dyker det upp svartklädda människor med lasersikten och automatvapen när jag minst anar det, med tanke på mitt ”brott”?
Fällfångst intresserar mig inte alls och fällan kommer med största sannolikhet inte att användas fler gånger, så länge den är i min ägo.
Jag vet inte ens om jag hittar den om jag mot all förmodan skulle vilja använda den.
För att vara extra tydlig kommer jag givetvis att märka fällan om jag skulle få ett infall, men jag kommer aldrig någonsin att märka den med namn och adress.
Varför skulle jag basunera ut för folk var det bor en jägare, med allt vad det innebär?
Personligen är jag knappast anonym men det finns andra som är det och vill vara det.
En liten mårdfälla är enkel att stoppa undan när den inte används. En värmländsk tunnelfälla är betydligt svårare.
Vad ger extremister rätten att springa runt och jävlas med jägare bara för att de själva har ett extremt tråkigt liv som de vill fylla med något de anser vara ärofyllt?
87 procent av svenskarna undrar detsamma.
L-G Kastell
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
