söndag 26 maj

Opinion

Är det rimligt att alla, även den som endast deltar i jakten för att se hur den går till, eller som går i drevet en förmiddag för att det är roligt med gemenskapen, ska behöva betala statligt jaktkort, frågar debattören. Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Märkligt att precis alla ska betala jaktkort”

Numera ska alla som på något sätt deltar under jakt och som är över 18 år lösa statligt jaktkort. Det gäller även den hemvändande dottern som med sina barn går i drevet under några timmar en lördag förmiddag, för att ta ett exempel. Man kan med fog fråga sig varför staten ska ha 400 kronor i ersättning för det.

Alla som medverkar vid någon form av jakt ska betala viltvårdsavgift, alltså statligt jaktkort. Undantag finns dock, personer under 18 år som inte har vapenlicens behöver inte ha jaktkort.

Den som är hundförare, under 18 år och utan vapenlicens, ska tydligen ändå lösa jaktkort.

Olika jaktkort

Jaktvårdsavgiften, numera viltvårdsavgiften, infördes med den nya jaktlagen 1938. Så vitt jag förstår och vad jag läst i jaktlitteratur skulle den som jagade då ha ett jaktkort som gällde för den socken man jagade i.

Min farfars jaktkort 1940 var utskrivet för tre socknar och kostade tre kronor. Det fanns även länsjaktkort och riksjaktkort.

Jaktåret 1961–1962 infördes det nuvarande ”riksjaktkortet” som följande år ska ha kostat 14 kronor.

Jaktkortet som gällde i tre socknar kostade tre kronor 1940. Foto: Privat

Inte för alla

Drevfolk – till exempel anställda på godsen – som kommenderades ut för att gå i drev och som oftast ersattes med lön och mat samt en snaps i skogen, behövde inte ha jaktkort.

Men, drevkarlar som skulle ha del i bytet, de skulle ha löst jaktkort.

Kraftig höjning

Avgiften höjdes efterhand från några kronor för att längre fram, in på 2000-talet, hamna på 300 kronor. Efter att Naturvårdsverket tog över administrationen steg avgiften med över 30 procent till 400 kronor. Vad var skälet till en sådan höjning?                             

Det var väl ungefär samtidigt som man beslöt att kräva jaktkort även av personer som är med för att få se vad jakt innebär, kanske för att vara med på lite grillmat vid en eld under en rast.

Är man över 18 år så är man ju skyldig att ha jaktkort, med eller utan vapen, med eller utan vapenlicens, eller hur? Vem kom fram till denna märkliga skrivning?

Fler betalande

Jaktvårdsavgift är en sak, men det finns åtskilliga som skulle behöva betala en avgift för att få rumstera om i naturen. Kanske en Naturvårdsavgift.

De som utnyttjar allemansrätten. Bär- och svampplockare, till exempel, med krav på att hålla rent efter sig, att ta med sig skräpet hem till soptunnan.

Naturvårdsverket kan väl även administrera en sådan avgift?

Ett naturkort

Vandrare i fjäll och skog är heller inte de bästa på att ta med sig sitt skräp. Burkar och flaskor som burits dit fyllda, men inte orkas med tomma, lämnas där man rastat tillsammans med plastpåsar och annat skräp.

Kanske ett Naturkort vore på sin plats, så att markägare kan få hjälp till städning efter de som inte sköter sig.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.